torsdag 27 maj 2010

Naturdagen - exkursion med Stellan Sunhede

Naturdagen med mycket gott och blandat var en givande bidrag till våra framtida yrken. Utomhuspedagogiken tilltalade alla våra sinnen till lärande och "även våra endorfiner". Det blev många nya begrepp på en gång och därför valde vi att notera dessa i ett gemensamt protokoll både för basgrupp 5 och 6 (öppnas med bifogade länken). Naturen kan bjuda på oändliga upplevelser både för barn och vuxna.

Tack Stellan för en lärorik och rolig dag, både i solskenet och spöregnet.

http://fc.his.se/~plus07evajo@fc.his.se/Naturdagen%20-pdf.pdf?FCItemID=S00326EF0

måndag 17 maj 2010

Bilder från Dalénium

De första bilderna här känner vi att de kan kopplas till vårt valda tema Luft.


Luftballongen rör sig upp och ner och badbollen är i luften för att konen under blåser luft när man sätter på den och då kan man vinkla den och badbollen håller sig i luftströmmens bana.


Här under kommer några bilder på pedagogen Pernilla när hon utför såpbubblor för förskolebarnen, och stänger in moln i en bubbla och när hon i slutet av dagen gör glass för oss med flytande kväve.


Sedan sist har vi några bilder på oss själva. Carina och Lina försöker dra en såpbubbla över sig och Sandra pumpar vatten så det bildas som en virvel i vattnet.

Vi testade även andra saker men dessa kan väl kopplas mest till vårt tema på sätt och vis.

onsdag 12 maj 2010

Vårat besök på Dalénium

I fredags den 7:e maj var vi på Dalénium Science Center i Stenstorp. När vi kom dit fick vi först själva gå runt och titta på alla deras grejer man kunde testa på och experimentera med. Vi tyckte att allt var lockande och intresseväckande för både små och stora.

Den första gruppen som besökte Dalénium när vi var där var en grupp förskolebarn. De hade träffat Droppen innan besöket där och pratade lite vidare om honom. Efter det så blåste Pernilla (pedagogen på Dalénium) såpbubblor på olika sätt och med olika former. Först med små vanliga som man köper i affären. Men sen gjorde hon större och större med runda former. Hon blåste dock inte då utan drog in luft i bubblan. Barnen var fascinerade och tittade spänt på henne. Sen tog hon fram en stjärnform, vilket barnen trodde skulle bli stjärnor. Hon visade genom att dra in luft men barnen tyckte att man måste blåsa så blir det stjärnform på bubblan. Hon blåste men det blev bara runda. Sen visade hon även med en fyrkant och trekant i tredimensionella former, men till alla barns förtjusning och förvåning blev alla bubblor runda såpbubblor. Hon fångade även små bubblor i en stor bubbla. Under tiden såg barnen färger i bubblorna också.

Sedan visade Pernilla med vatten och kolsyreis att det bildas en gas så att det blev moln och barnen fick känna på det. Hon gjorde sedan en bubbla som samlade in molnet. Det tyckte både vi i gruppen och barnen som var där var häftigt. Sen fick barnen själva upptäcka och leka med de olika sakerna som Dalénium har att erbjuda i sin utställning.

Efter lunch kom en ny grupp med en högre ålder än den förra gruppen. Då kom elever från Volvogymnasiet dit. Hon visade för killarna (det var bara killar i den klassen) det som de visade oss med vatten och kolsyreis när de informerade om Dalénium på Högskolan för oss. Sedan prata Pernilla med dem och fråga om de visste vad luft innehöll för några ämnen. Vi kände då att vi kunde det eftersom vi fördjupat oss kring luft. Eleverna var mycket intresserade av det Pernilla pratade om samt av de experiment hon visade.

Under denna tid pratade de också om flytande kväve, att det är -196 grader kallt och kolsyreisen är -78 grader kallt. I kvävet stoppade Pernilla ner en latexhandske, efter tre sekunder tog hon upp den och då var kunde hon trasa sönder den eftersom den blivit så spröd av kylan. När hon prata om luften blåste hon upp en ballong med syre, kväve och koldioxid, den stoppade hon sedan också i det flytande kvävet. Gasen i ballongen krymper när det blir kallt och sedan när hon tog upp den så värms den upp igen och den fylls igen med luft.

När alla gått hem fick vi innan vi pratade om de olika uppgifterna vi hade i uppgift att tänka på under dagen se hur de gjorde glass, exempelvis på barnkalas med glasshow. Hon vispade ihop ägg, grädde och socker. Det får man egentligen sedan ställa in i frysen ett dygn för att det ska bli hårt. Men här använde hon flytande kväve och vispade ihop så glassen fick en mjukglass liknande konsistens. Man kände sig lite tveksam först att smaka när man visste vad det var i men det smakade jättebra.

Vi tycker att dagen var mycket lyckad :)


(Lite bilder från besöket kommer snart)

onsdag 5 maj 2010

Ädelgaser

Ädelgaserna är sex till antalet:
• helium
• neon
• argon
• krypton
• xenon
• radon

Dessa gaser är reaktionströga på grund av att deras yttre elektronskals s- och p- orbitaler är helt fyllda. Andra gaser så som kväve, väte, syre och flour är tvåatomiga, men ädelgaser är enatomiga. Detta är en av grunderna till att kväve, väte, syre och flour inte kan vara ädelgaser. Man kan finna alla ädelgaser i jordens atmosfär. Ädelgaser är färg- och luktlösa och deras kokpunkter är mycket låga, men ju tyngre ädelgaserna är desto högre är kokpunkten. Vid temperaturer nära nollpunkten uppvisar helium fysikaliska egenskaper.

Ädelgasernas löslighet i vatten ökar med atomvikten och lösligheten för radon är störst. Ädelgaserna är sällsynta på jorden, men de lättaste är vanliga i kosmos. Det som är speciellt med dessa ädelgaser är också att de är icke-metalliska grundämnen.

Ädelgaser gillar inte att reagera med andra ämnen. De har r åtta elektroner i skalet längst ut vilket alla andra ämnen också vill ha. Därför bildar dessa ämnen kemiska föreningar med andra ämnen för att få det, men det gör alltså inte ädelgaser. Man kan säga att de är nöjda som de är.

Helium
Genom en fusion av väteatomer i stjärnor bildas helium och efter väte är helium det vanligaste grundämnet i universum. Man tror att det mesta heliumet bildades vid universums uppkomst. Man kan erhålla helium ur naturgas i några stater i USA, bland annat Texas och Oklahoma. Det finns även naturgaskällor ibland annat Canada och Polen där helium utvinns. Helium används bland annat till luftballonger, så kallade gasballonger. Helium har den lägsta kokpunkten av alla grundämnen, och endast vid högt tryck kan helium fås att övergå i fast form. Det är även en ogiftig gas då människor ibland andas in den och får en kalle anka liknande röst.

Neon
Neon är betydligt vanligare i universum än på jorden. Ur gaser från varma källor i vulkaniska trakter kan man dock finna halter av neon på ca 1,2 % tillsammans med helium. Trots att neon är vanligare i universum än på jorden uppskattas mängde till 65 miljarder ton här på jorden. Neon är ca 30% lättare än luft vid samma tryck och temperatur. Neon används bland annat i lysrör, neonlysrör som finns i olika färger.

Argon
Argon är den vanligaste av alla ädelgaser och den utgör ca 0,93% av atmosfärens volym vid jordytan. Världsproduktionen av argon är ca 700 000 ton. Argon kan bland annat användas som skyddsgas på kemiska laboratorier och en liten del används för fyllning av glödlampor. Det används också ibland som förpackningsgas i livsmedel.

Xenon
Xenon är den mest sällsynta av ädelgaserna, men man kan finna spår av denna i naturgaser även om halterna i jordskorpan är mycket låga. Xenon används vid fyllning av glödlampor, i xenonlampor kan glödtråden ökas till över 2500 grader Celsius. Xenon är 4,8 gånger tyngre än luft vid samma temperatur och tryck och i frusen form är gasen vit.

Krypton
Det finns spår av krypton i naturgas, men den är väldigt sällsynt, volymhalten i atmosfären är bara ca en miljondel. Världsproduktionen är bara ca 8 ton per år. Man använder krypton vid fyllning av speciallampor inom lasertekniken. Krypton är cirka tre gånger tyngre än luft vid samma temperatur och tryck. Krypton kokar vid 152,3 grader Celsius och smälter vid -156,6 grader Celsius.

Radon
Radon är den tyngsta gasen av alla ädelgaser. Den finns också endast i mycket låga halter i naturen. Vid ett vulkanutbrott kan höga halter radon frigöras vilket kan vara hälsovådligt. Att bo i så kallade radonhus kan medföra en ökad risk att drabbas av cancer, men det finns mer eller mindre i alla byggnader. Det finns också en samverkanseffekt mellan radon och tobaksrökning vilket innebär att de flesta fallen lungcancer från radon inträffar bland rökare. Radongasen är också radioaktiv.

Varför är koldioxid ingen ädelgas?
Koldioxid är inget grundämne, utan en gas vars molekyl består av en kolatom och två syreatomer.

Koldioxid är heller ingen ädelgas då den har en grundläggande biologisk betydelse, i vår kropp är koldioxid en restprodukt som bildas vid cellandningen och med hjälp av fotosyntesen omvandlar växterna koldioxid och vatten till sockerarter. Koldioxid spelar en viktig roll för jordens klimat och har många industriella tillämpningar. Den är också viktig på jorden för oss människor.

Källa:
Nationalencyklopedin och Wikipedia

måndag 3 maj 2010

Sammanfattning - Luft

Luft - Skola och förskola
Detta är de mål som vi tänkt fokusera på till vår lektion om luft väger någonting.

Skolan
Lpo94 - känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom det naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena

Kursplan för naturorienterade ämnen - kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet

Konkret mål - Eleverna ska få kunskap om att luft väger någonting genom vårt valda experiment

Utifrån vårt valda tema luft har vi valt att undersöka mer om luft väger någonting. Utifrån det har vi valt ett experiment för att visa för eleverna om luft väger. Det går ut på att vi har en vanlig blompinne och i varje ände placerar vi en ballong. Först är ballongerna inte uppblåsta och väger då inget, lika mycket. Sen blåser vi upp en för att se om det väger och det ska bli svaret att den uppblåsta ballongen väger mer än den som inte är uppblåst. När vi pratat om experimentet tänkte vi att eleverna själva ska få förklara vad som hände och varför det hände genom att rita och skriva.

Förskolan
Vi gör samma experiment här för att visa barnen. Och låter även dem bara rita vad som hände med ballongerna. När experimentet får de ställa frågor och vi kan ställa frågor till barnen, exempelvis; varför tror ni detta händer så med ballongerna?

Lpfö98 - utvecklar förståelse för sin egen delaktighet (...) för enkla naturvetenskapliga fenomen (...)

Konkret mål - barnen ska få en förståelse för att luft väger någonting

Nu gäller det bara att se om detta fungerar, men det hoppas vi på.

Ämnesdidaktik
Läraren ska ha ett kontinuerligt didaktisk tänkande och alltid utgå från punkterna: vad, hur, varför, vem? Ämnesbegreppen finns och är alltid centrala för ämnet och det är därför viktigt att eleverna får koll på dem. Annars leder undervisningen ingen vart om eleverna inte får en grundläggande förståelse för begreppen kopplat till ämnet. ”Vi måste känna till vad som är karaktäristiskt för vårt ämnesområde, vi måste veta lite om vad som skiljer det från andra ämnesområden och var det finns likheter. Vi måste därför göra en rad urval i det enorma material som våra ämnen representerar” (Sjöberg, s.35, 2005). Vad, hur, varför, vem?

Ämnesteori
Teoretiska kunskaper inom specifikt ämne som sedan ska anpassas till undervisningen. Läraren måste behärska innehållet på ett sätt som är meningsfullt för eleverna.

Energi
Väder och vind
När man pratar om väder tänker man nog mest på sol, regn, snö och så vidare. Inom väder tillkommer bland annat moln, men innebär även luftens fysiska egenskaper som till exempel fuktighet, tryck, temperatur och vindens rörelse (Nationalencyklopedin).
Vinden är olika kraftig som jag nämnt tidigare och orsaken till dess tryckskillnader är temperaturskillnaderna som vi har (Nationalencyklopedin).

Varmluft/kalluft
Enligt 118100.se är det mer syre i kall luft än i varm luft och kall luft tar mindre plats än varm luft. Varm luft har större rörelseenergi vilket gör att avståndet mellan molekylerna är större. Detta gör att en mängd varm luft väger mindre än samma mängd kall luft. Eftersom den varma luften väger mindre än omgivande luft kommer denna att stiga uppåt (fy.chalmers.se)

Vind och lufttryck
I boken "Rut och Knut tittar ut på väder" (Danielsson, Ollmark, Wirsén och Wänblad, 2003) skriver de om bland annat vindar. I luften runt omkring oss finns tät luft som innehåller massa partiklar och tunn luft som då inte innehåller alls många partiklar. Det är när den täta luften drar sig mot den tunna luften som det uppstår vindar. Vindar finns av olika slag och styrka; svag vind, måttlig vind, frisk vind, hård vind, storm och upp till orkan.

Luften kan också benämnas som smhi gör, att luften har högt tryck och lågt tryck och det är när dessa möts som det bildas vindar. Det är just skillnaden i lufttrycket som gör att de rör på sig och blandar sig med varandra. Lufttrycket påverkas av dels solens strålning och jordens rotation.

Materia
Vad innehåller luft?
Enligt SMHI består luft av cirka 21% syre och 78% kväve. I Barnens stora lexikon (Bonnier Carlsen Bokförlag AB 2005) får vi också veta att resterande del av luften består av ädelgaser, koldioxid och vattenånga. Vidare förklarar de (i Barnens stora lexikon) att luften också behåller en del av värmen från solen samt att det i i luften bildas moln som ger regn och snö.

Väger luft?
Enligt SMHI mäter man luftfuktigheten i luft. Varm luft är lättare än kall luft. SMHI skriver att den relativa luftfuktigheten är ofta hög på vintern och oftast lägre på sommardagarna då luften kan innehålla mycket mer vatten än på vintern. Den absoluta fuktigheten är låg på vintern och hög på sommaren. Ju torrare luften är desto lägre blir daggpunkten.

Densitet
Enligt Nationalencyklopedin är densitet en fysikalisk term som anger massan per volym för ett ämne, det vill säga att det talar om hur lätt eller tungt ett ämne är.

Enligt aftonbladet.se förändras inte luftens densitet speciellt mycket. Densitetet påverkas av dels av lufttryck och dels av temperatur. När det är lågtryck är det tunnare luft vilket innebär lägre densitet, men detta kompenseras av att luften i lågtryck är kallare och kall luft har högre densitet. När solen värmer upp luften rör sig molekylerna snabbare och gasen utvidgas, luften blir alltså tunnare och lägre densitet. En solig vinterdag kan det alltså vara både högtryck och kall luft, vilket ger luften en högre densitet.

Liv
Andning
Kroppen behöver syret som finns i luften och det får vi genom att andas med våra båda lungor. Lungorna lämnar syre till blodet som pumpas runt i kroppen och för ut syret till kroppens olika delar. På tillbakavägen tar blodet med sig koldioxid och lämnar det till lungorna som skickar ut det med utandningsluften. (Barnens stora lexikon, Bonnier Carlsen Bokförlag AB 2005) . Andning har sedan mycket länge förknippats med själva livet (http://ne.se.persefone.his.se/lang/andning).

Ett andetag innehåller cirka en halvliter luft och var tar cirka 12 andetag per minut eller 20 000 andetag per dygn. Vi människor kan överleva mer än en månad utan mat, upp till tio dagar utan vatten, men endast 4-5 minuter utan att andas (http://www.sli.se)

Teknik
Flygplan
En flygkropp bärs upp av vingar som alstrar lyftkraft. Utformningen av ett flygplan ser olika ut beroende på vilket ändamål planet ska fylla och vilka egenskaper som önskas. Avgörande för utformningen är vid vilken fart man önskar flyga. En lång smal vinge är optimal vid låga farter. När farten börjar närma sig ljudfarten börjar luften uppföra sig annorlunda, luftmotståndet ökar kraftigt och man får stabilitetsstörningar. Det optimala är då att ge vingen en pilform och att göra kroppen slank. Om farterna är högre än ljudets måste vingen göras kortare och bredare och med en stor svepning av framkanten

Luftballong
Lyftkraften hos en luftballong kommer från en gas som är lättare än den omgivande luften, oftast varmluft, vätgas eller helium.
En varmluftsballong är fylld med som värmts till 100 grader Celsius. Den är värmd med en brännare, vanligen med propan som bränsle och med en effekt av några tusen kW. Flyghöjden hos en varmluftsballong regleras med temperaturen.
Gasballonger är vanligen fyllda med vätgas eller helium och för att reglera flyghöjden släpps gas ut. Man kan också göra sig av med ballast som består av vatten eller sand. Gasballonger är öppna nedtill för att gasen ska kunna expandera då ballongen stiger.

Vindkraftverk

På Wikipedia kunde jag hitta lite information om vindkraftverk. Vindkraftverk är en maskinkonstruktion som omvandlar kinetisk energi ur vinden till elektricitet och betecknas som en producent av så kallad förnybar energi. Vindkraftverkets enda energitillförsel utgörs av vinden och kan därför inte utnyttja lagrad energi, vilket gör att det måste stöttas av andra typer av lagringssystem för att kunna fungera som en del i ett större elförsörjningssystem, exempelvis elelement. Med ny teknik finns den teoretiska möjligheten att i en framtid kunna lagra utvunnen vindkraftenergi i batterier.

Luftvärmepump
En luftvärmepump tar sin energi från den kringliggande luften utanför huset. Den använder en eller flera fläktar som värmer upp ett köldmedium. Detta köldmedium som har värts upp överför värmen till husets vattenburna värmesystem.
http://www.energiportalen.se/luft-luftvaermepump-25776.asp

Diskussionsseminarium 3/5 Arbetsplaner i naturvetenskap och teknik

Vår arbetsplansanalys och diskussion utgår endast från skolans arbetsplaner, pga. att förskolorna, där vi har våra fältstudier, inte hade utarbetat några specifika arbetsplaner med anknytning till naturvetenskap och teknik. Deras verksamhet följer Lpfö 98.

Vi började seminariet med att diskutera och jämföra hur arbetsplanerna för ämnet naturvetenskap var konstruerade och hur skolverksamheterna har valt att bryta ner och förtydliga målen som ska uppnås i skolår 5 (ev. åk 6).

Arbetsplanerna skiljer sig i upplägg och hur skolorna har valt att strukturera dem. Vi upptäckte en likhet då vi såg att skolverksamheterna har valt att konkretisera ämnet naturvetenskap till fysik, biologi, kemi och teknik och anpassa strävansmål och uppnåendemål efter varje område i enighet med var kursplaner förespråkar.

I en av arbetsplanerna noterade vi ett avsnitt där skolverksamheten har framställt ett arbetssätt där läraren ska utvärdera eleverna utifrån genomfört arbetsområde inom naturvetenskapen. Det saknade vi konkret i de andra arbetsplanerna. Den exemplifierar kriteriefrågor som skulle vara användbara för att utvärdera elevernas lärande.

Alla arbetsplaner lägger vikten av att ha en koppling mellan teori och praktik där barn och elever ges möjlighet att utforska och experimentera gemensamt eller på egen hand. Vi ser det som ett positivt arbetssätt för då tror vi att barn och eleverna får en tydligare förståelse för sitt eget lärande (Sjöberg 2000).
I en av arbetsplanerna noterade vi att den fokuserade mycket på lärarperspektivet, hur och vad läraren kan arbeta med eleverna inom respektive område. De andra arbetsplanerna hade också fokus på lärareperspektiv men inte lika mycket utan hade större fokus på elevperspektivet då det t.ex. stod att ”eleverna får experimentera, göra egna mätningar och observationer”.

Arbetsplanerna hade liknande produkt- och processbeskrivning då produkten t.ex. kunde vara att eleverna ska redogöra och berätta om ”arter, olika samband och redogöra för olika livscykler inom ämnet biologi”. Arbetsplanerna hade vid sidan om då framställt en processbeskrivning för hur elever kan arbeta eller laborera för att uppnå målen. En av arbetsplanerna hade en konkret anknytning till elevers förståelse för den erövrade kunskapen, det vill säga kunskapsanvändningen i samhällslivet.

Vi upptäckte att arbetsplanerna i åtanke har både historiskt och etiskt perspektiv i den naturvetenskapliga undervisningen.

tisdag 20 april 2010

Naturdag på Aspö

Idag var vi i gruppen på Aspö hos Manne och hans praktikant Mattias. Dagen var till för att själva få ta del av att arbeta med utomhuspedagogik i skogen. Och när vi i slutet pratade om vilka ämnen från skolan vi fått med och arbetat lite med under förmiddagen så konstaterade vi att de flesta användes.

Man kan ha bra undervisning ute i naturen på ett roligt och lekfullt sätt men det kan ändå bli ett lärandetillfälle. Vi fick ta del och testa på några olika saker som man kan göra med sina barn och/eller elever. Vi fick först ta till oss ett föremål från naturen som beskriver oss själva. Det blir en tänka lek och som man hörde i gruppen så kan samma föremål betyda olika saker för olika individer.

Sen fick vi i våra delade grupper konstruera en fem myror är fler än fyra elefanter lek, att en ska bort, som sedan de andra skulle gissa på. Detta var en utav de som vår grupp gjorde: Innehållande vatten, blommor, mossa, jord och en tusselago som fick symbolisera solen. Vilken ska bort?

Sen fick vi vidare lappar med engelska ord på som vi skulle leta upp och sen ta kort på. Det är inte alltid lätt att veta vad de engelska orden innebär men för en engelska lektion tror vi det kan vara ett bra sätt att arbeta på. Man behöver inte befinna sig i skogen men kan göra på liknande sätt vart man än är för att eleverna ska lära sig vad saker och ting heter på engelska.

En aktivitet vi också gjorde under förmiddagen var att vi fick en tärning i gruppen och i skogen hängde 36 lappar med olika övningar på. Man skulle slå tärningen, göra övningen, sen slå tärningen igen och plussa på hela tiden tills man kom upp till totalt 36. Det ingår matematik i leken men här skulle man kunna ha precis vad som helst på lapparna som barnen/eleverna ska svara på eller utöva, att man kan anpassa den till sitt ämne.

Dagen var givande och allt går att anpassa på det sättet man själv tycker passar barnen och eleverna och med den inriktningen som man behagar. Bra också att det går att integrera flera ämnen under arbete med utomhuspedagogik.

Vi hade i alla fall tur med vädret, soligt, för nu utanför fönstret är det mulet.

onsdag 14 april 2010

Undervisning utifrån teknik på förskola och i skolan

Utifrån det som vi har skrivit ihop och sett ute på förskolan och i skolan kring teknik har vi bestämt och tänkt att man kan arbeta så här:

I både förskolan och skolan tänkte vi att man tillsammans med barnen/eleverna kan bygga båtar med hjälp av olika material och på olika sätt för att sedan se vilket material som flyter bäst i vatten.

Material som de kan använda sig av kan vara bark, lego, bygga en träbåt i träslöjden och sy segel i syslöjden (för elever i skolan), papper eller annat material som barnen/eleverna kan komma på och som fungerar att konstruera en båt med.

/Skrivet av alla i gruppen

fredag 26 mars 2010

Teknik i skolan och på förskolan

Det jag sett på skolan och förskolan jag varit på skiljer sig inte nämnvärt från de andra två inläggen. Eftersom jag och en av de andra studenterna är på samma skola har jag sett samma saker som hon har sett. På förskolan finns de saker som också nämnts i de två tidigare inläggen. Det jag tänkte tillägga är de hjälpmedel jag sett som finns för personalens skull. Det finns till exempel en pall på hjul och som är höj och sänkbar. Denna pall gör att personalen inte hela tiden måste resa på sig och springa iväg för att hjälpa barnen vid exempelvis påklädning. Det underlättar arbetet för dem. De har också bra hängare för kläderna som gör att de inte behöver böja sig och sträcka sig efter saker.
Jag kan också tillägga att det i skolan finns bland annat symaskiner i textilsalen och mängd olika maskiner i träslöjdssalen, så som exempelvis en svarv, en bandsåg. Det finns också "vanliga" sågar, hammare, skruvmejsel och så vidare. Kort och gott, det finns en mängd olika tekniska saker i vår vardag.

Teknik

Teknik i förskolan

Ginner & Mattsson (2008) påpekar "att man kan lämpligen börja sin undervisning i teknik med att träna barnen i att använda olika slag av enkla verktyg. Detta kunde jag se att de på förskolan hade då det fanns en teknikhörna som bestod av elektriska grejer som föräldrarna har lämnat. Barnen här kunde skruva isär eller sätta ihop sakerna. Det fanns också en dator på förskolan men jag har tyvärr aldrig sett att barnen fått använda den. Detta är en nackdel anser jag då datorn kan vara som ett hjälpmedel. Barnen får också använda sax, papper, penna, lego. Det fanns också färger, byggklossar av olika slag, pappersrullar, böcker, dockor. Givetvis finns det mer teknik på förskolan men jag har bara valt att visa på dessa jag har skrivit om då listan kan bli väldigt lång.

Skolan
På skolan använder eleverna saxar, pennor, pennvässare med mera. De har också tillgång till dator och som används flitigt där. Eleverna får också hanskas med skrivaren och kopiatorn på skolan. I matsalen finns mycket teknik och jag har även sett att lärarna integrerar tekniken i lektionerna då det har bakat och använt elvispen, decilitermått med mera. De har också en cd-spelare som de lyssnar på . Jag har även sett att eleverna får arbeta med teknik genom tema arbeten då eleverna skall ta reda på mjölkens väg från kossan till mjölkpaketet. Jag anser att det finns mycket teknik både på skolan och förskolan och det är vi lärare som kan synliggöra dessa redskap för barnen och eleverna på ett roligt sätt. Att låta eleverna få vara med och upptäcka tekniken är roligt och att man som lärare kan göra detta på enkla sätt.

torsdag 25 mars 2010

Teknik på förskolan och i skolan

När man kollar på förskolan och skolan om det finns något som är teknik där så kan man säga att allt är teknik på ett eller annat vis. Först tänkte jag att teknik bara handlade om elektriska apparater men det är så mycket mer.

förskolan när jag kollade efter teknik (en annan student är på samma ställe) såg jag det här bordet, se bilden -->
Till förskolan får föräldrarna ta med apparater som inte längre funkar. När det finns material får barnen sitta där och pilla, vilket oftast blir att de skruvar upp apparaterna och tittar inuti. Vid besöket sa en förskollärare att det nu inte finns så mycket att pilla med. Hon sa även att de bara pillar isär sakerna, de har inte kommit på att de kan försöka sätta ihop dem igen, vilket jag tycker var kul att höra. Man kan ju tro att de kan förstå att de kan skruva ihop dem igen eftersom de var hela från början.
Att plocka isär olika föremål med enkla verktyg är något som Ginner och Mattsson (1996) benämner kan vara en bra början vid en start av teknisk undervisning.

De har även en dator på förskolan som jag anser är en väldigt modern tekniks-grej som barnen får använda sig utav. När jag var där en gång satt några barn vid den och skrev bland annat sina namn. Jag tycker det är bra att de får tillgång till att försöka skriva på datorn än bara spela massa spel som jag sett på en annan förskola. Vet dock inte om de har spel på datorn där.

De har ju även annat material som är en tekniks grej eftersom den är uppfunnen och kan användas till något, exempelvis; olika vardagliga redskap som man som människa måste använda sig utav i vardagen; stolar, sax, papper och pennor, olika pussel kan jag se som teknik också eftersom det handlar om att kunna klara av att lägga ihop pussel rätt, det kräver en viss teknik för det, saker man behöver när man äter, hopprep med mera. En klätterställning utomhus borde också innebära teknik, framför allt för att ha konstruerat den och för barnen att kunna klättra upp i den. Skulle inte vara lika kul om den inte såg ut på ett speciellt sätt, det ska vara en utmaning för dem att klättra i den. Skulle man ta något annat förslag kan jag se alla byggklossar i olika former och material som de har på denna förskola; att stapla dem på varandra och konstruera något = teknik.


I skolan (där en annan student också befinner sig) kan man se samma typ av material som ses som teknik som på förskolan. Det här med alla stolar, saxar, papper, pennor med mera. De har en dator i klassrummet men har aldrig sett någon av eleverna sitta där. För att spela piano som de har i klassrummet krävs en viss teknik och pianot i sig är ett musiktekniskt föremål. Jag kan även se att bandspelaren de använder då de lyssnar på veckans bokstavs sången också är teknik.

Jag kan inte säga att jag vet om de har några specifika tekniskt som de arbetar med i skolan men när de arbetar med olika tema-arbeten kan teknik komma in då de ska undersöka någonting och behöver använda sig utav olika redskap. Detta jag har skrivit om är för att nämna något men jag kan se flera saker som är teknik, på något sätt känns allt lite tekniskt då det har olika funktioner och används på olika sätt i barnens/elevernas och våran vardag och liv.

Ämneshandledning

Idag hade vi ingen speciell fråga inför handledningen då vi känner att vi kommit så lång i vår process. Handledningen fokuserade mycket på redovisningen och om vad vi ska göra då. Om vi ska fokusera på vår aktivitet vi gjort med barnen/eleverna eller om det ska handla mer om ämnesteori och ämnesdidaktik. Vi kom fram till att det blir bra med en liten blandning av de olika delarna. Även ska man fokusera på de fyra olika delarna; energi, materia, liv och teknik.
/Alla i grupp 5A

tisdag 23 mars 2010

Aerostat och aerodyn

Aerostat
Exempel på aerostat är luftskepp eller luftballong. Vikten är lika med eller mindre än den undanträngda luftens

Aerodyn
Exempel på aerodyn är flygplan och helikopter. Vikten är större än den undanträngda luften och flygförmågan beror på aerodynamisk reaktionskraft.

Luftskepp/Zeppelinare
Enligt nationalencyklopedin är luftskepp en luftballong med motorer. Luftskepp kallas ibland för zeppelinare.

Man kan styra luftskeppet med roder eftersom det kan göra fart genom luften. Luftskeppet måste också balanseras så att det svävar på lagom höjd genom luften. För att det ska fungera släpper man ut vatten eftersom luftskeppet då blir lättare. Man kan också släppa ut gas för att göra luftskeppet tyngre. Efter det finjusterar man med höjdrodret.

Efter en olycka 1937, då ett luftskepp (Hindenburg) tog eld vid landningen i USA har man inte använt dessa i flygtrafik. Att luftskeppet kunde börja brinna beror på att de var fyllda med gasen väte, vilken är explosiv. Idag används luftskepp mest för reklam, men nu är de fyllda med gasen helium. Den gasen kan inte brinna.

Luftballong
Lyftkraften hos en luftballong kommer från en gas som är lättare än den omgivande luften, oftast varmluft, vätgas eller helium.
En varmluftsballong är fylld med som värmts till 100 grader Celsius. Den är värmd med en brännare, vanligen med propan som bränsle och med en effekt av några tusen kW. Flyghöjden hos en varmluftsballong regleras med temperaturen.
Gasballonger är vanligen fyllda med vätgas eller helium och för att reglera flyghöjden släpps gas ut. Man kan också göra sig av med ballast som består av vatten eller sand. Gasballonger är öppna nedtill för att gsen ska kunna expandera då ballongen stiger

Flygplan
En flygkropp bärs upp av vingar som alstrar lyftkraft. Utformningen av ett flygplan ser olika ut beroende på vilket ändamål planet ska fylla och vilka egenskaper som önskas. Avgörande för utformningen är vid vilken fart man önskar flyga. En lång smal vinge är optimal vid låga farter. När farten börjar närma sig ljudfarten börjar luften uppföra sig annorlunda, luftmotståndet ökar kraftigt och man får stabilitetsstörningar. Det optimala är då att ge vingen en pilform och att göra kroppen slank. Om farterna är högre än ljudets måste vingen göras kortare och bredare och med en stor svepning av framkanten

Helikopter
En helikopters lyft- och framdrivningskraft alstras av en eller flera motordrivna horisontella rotorer som består av två eller flera rotorblad. Hos enmotoriga helikoptrar balanseras vridmomentet hos rotorn av en stjärtrotor.

Helikpotern kan, till skillnad från andra flygfakoster, stå stilla i luften (hovra) samt flyga bakåt och åt sidorna

Källa: http://ne.se.persefone.his.se/

måndag 22 mars 2010

Snö är gott att äta!!!!

I förra veckan kom min lilla tjej som är fem år hem från dagis och sa att de hade pratat om snö och att snö var smutsigt. Hon pratade om att en del barn på förskolan åt snö för att det var gott och is är ännu godare att slicka på. Hon frågade mig om inte det var farligt att äta snö? Som mamma skulle jag förklara för henne att snö är smutsigt och att det inte är bra att äta detta. Hon spann vidare och ville ta in lite snö i ett glas för att visa att det inte finns smuts i. Jag tänkte att detta är ofarligt och bara bra för då kan jag visa konkret att det finns smuts i snön. Hon fick hämta snö ute som vi sedan stoppade i ett glas. Snön fick smälta och detta som otur visade att det fanns ingen som hells partikel i snön och vattnet i glaset var rent. Detta fick jag höra många gånger på dagen och även förskolepersonalen och jag hade ingen bra ursäkt för att inte äta snö. Till er alla tänk på att prova först!

onsdag 17 mars 2010

Väger luft? - Experiment på förskolan

Idag har jag varit på förskolan och genomfört experimentet väger luft? En annan student var med och observerade.
Jag började med att fråga de fem barnen (4-5 åringar) om luft väger något.En pojke sa att nej det väger ingenting. En annan pojke sa att luft väger tusen miljoner miljarder. En flicka visade med händerna att luft väger så här lite (ca 20 cm mellan fingrarna), en annan flicka gjorde likadant, men visade lite mindre med fingrarna. Det femte barnet sa att luft väger 4 plus 5!
Jag tog fram vår våg som vi gjort av en blompinne och frågade barnen vad de trodde skulle hända när jag hängde två tomma ballonger. "Det blir tungt" sa en av flickorna. Vi hängde på ballongerna och de fick se att pinnen var rak, det vill säga ballongerna vägde lika mycket. Jag frågade vidare vad de trodde skulle hända om vi blåste upp en av ballongerna. Samma flicka svarade då att "Det blir tungare för ballongen blir större". Vi testade och barnen fick se att vågen tippade över, men det var svårt att se skillnaden. Vi tog då en annan ballong och blåste upp den lite mer och hängde på den istället och nu tippade vågen över mer. Jag frågade hur det kom sig och ett av barnen sa att det var för att det var luft i ballongen. Pojken som inte trodde att luft vägde något suckade och insåg att luft faktiskt väger. Efter experimentet fick barnen i uppdrag att måla vad som hände med vågen. En av flickorna blompinnen så att den lutade medan de andra barnen fokuserade på att måla en jättestor ballong och en liten ballong.

fredag 12 mars 2010

Experimentet väger luft på skolan

Idag utförde jag och Lina experimentet om luft väger i skolan eftersom vi är på samma ställe valde vi att göra det tillsammans. Vi började med att fråga eleverna om de kom ihåg vad det var vi frågade om förra gången vi var där. De kom direkt ihåg det och vi ställde frågan igen, väger luft någonting? De svarade fortfarande nej, förutom en av eleverna. Han hade gått hem efter intervjun och kollat upp mer om det, då konstaterade han att luft faktiskt väger trots att han inte trodde det först. Det skapade ett intresse hos honom att han ville veta mer innan vi kom tillbaka och visade experimentet som vi sa att vi skulle komma och göra.

Vi började visa experimentet med att två ballonger som inte var uppblåsta vägde lika mycket. Sen bytte vi ut den ena ballongen till en uppblåst ballong och det visade sig att den vägde mer. De konstaterade att den vägde mer eftersom det var mer luft i den. Det som var mest underligt var att det var en större skillnad den här gången, att den uppblåsta ballongen vägde över mer den här gången än när Carina gjorde i skolan och experimentet utfördes på en utav förskolorna. Vet inte hur detta kunde hända men antagligen har kanske tejpen på våran "våg" börjar lossna där snöret sitter eller nått åt det hållet. Ska bli intressant att se/höra hur det går på nästa förskola.

Experimentet gick i alla fall bra och eleverna förstod nu att luft väger lite när de fick se att den uppblåsta ballongen vägde mer än den icke uppblåsta.

Något vi kom på efter idag hade varit att vi kunde tagit kort på alla tillfällen för att se skillnaden, på hur experimentet såg ut vid de olika tillfällena. Men det är klar att man ska komma på det för sent, när allt redan är färdigt.

Vi är i alla fall nöjda med vårt genomförande.

Vinndkraftverk

På Wikipedia kunde jag hitta lite information om vindkraftverk. Vindkraftverk är en maskinkonstruktion som omvandlar kinetisk energi ur vinden till elekricitet och betecknas som en producent av så kallad förnybar energi. Ett vindkraftverk med en bra rotorverkningsgrad kan utvinna upp till maximalt cirka 50 procent av den energi som finns i vinden. Den teoretiska gränsen för utvunnen energi är knappt 60 procent ( Bets lag). Vindkraftverets enda energitillförsel utgörs av vinden och kan därför inte utnyttja lagrad energi, vilket gör att det måste stöttas av andra typer av lagringssystem för att kunna fungera som en del i ett större elförsörjningssystem. I Sverige utnyttjas lagrad förnybar energi i främst vattenkraftverkens vattenmagasin som ger möjlighet till en kontinuerlig energiutvinning, som också enkelt kan styras efter dagsaktuellt el- energibehov, oberoende av vädret föruttsatt att tillräckliga volymer regn och smältvatten har lagrats upp över året. Med ny teknik finns den teoretiska möjligheten att i en framtid kunna lagra utvunnen vindkraftenergi i batterier och produktion ev exempelvis vätgas för att jämna ut skillnader mellan perioder med hög vindhastighet och perioder med låg eller under den vindhastighet som krävs för att kraftverket ska kunna leverera el- energi. Även perioder med hög vindhastighet påverkar utvinningen över tiden då kraftverket måste stoppas ur hållfasthetssynpunkt för rotor och rotorblad.
Hur mycket är ljudnivån på ett vindkraftverk?
Normal samtalston är cirka 60-65 decibel och man brukar jämföra ljudnivån från ett vindkraftverk med ljudet från ett modernt kylskåp. Som exempel kan nämnas att vindsus i växtlighet och runt byggnader kan ge ljudnivåer på 50-55 decibel, särskilt då bostaden ofta omges av större träd i de lantliga miljöer där vindkraftverk uppförs.
http://www.vattenfall.se/www/vfse/vf se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/571935frxgo/index.jsp#faq 8
Vad är det som bestämmer hur vindkraftverken skall placeras?
När flera vindkraftverk placeras nära varandra kommer de som står främst i vindriktningen att ge lä åt de bakomvarande, vilket kallas vakeffekt. För att minimera vakeffekten placeras vindkraftverken med ett inebördes avstånd av minst fem rotordiametrar, det vill säga cirka 500 meter. Mindre grupper placeras ofta på rad, vinkelrätt mot den vanligaste vindriktningen. I skog placeras verken så att den naturliga topografin nyttjas, befintliga vägar används i möjligaste mån och så att påverkan på skogsbruket minimeras. Vid uppförandet av vindkraftverken behövs en öppen yta på cirka 25 x 40 meter kring varje vindkraftverk för lyftkranen och montagearbetena.
/521124omxvi/571935frxgo/571935frxgo/index.jsp#faq 3
Luftvärmepump.
En luftvärmepump tar sin energi från den kringliggande luften utanför huset. Den använder en eller flera fläktar som värmer opp ett köldmedium. Detta köldmedium som har värts upp överför värmen till husets vattenburna värmesystem.

torsdag 11 mars 2010

Handledning 11/3

Idag var det dags för handledning igen och vi har äntligen förstått vad de går ut på...

Stellan pratade med oss om luft och vilka som uttnyttjar luften och vilka som kan göra det. Vi höll oss till en början inom djurvärlden och kom fram till att det är fåglar, insekter, fladdermöss som idag flyger. Flygödlor, som idag är utdöda, nämndes också.

Vi berörde att för att kunna flyga måste man väga lite. Fåglar kan flyga för att de har fjädrar som är ett lätt material, fjädrarna är också skapade med speciella anordningar som gör att de hakar i varandra vilket då gör att de kan flyga. De flesta fåglar är också väldigt lätta, bland annat för att de inte har tänder, näbbarna är av keratin (=väger lite) och benen är ihåliga, de har stöttor som går kors och tvärs i benen. När vi pratade om insekter berörde vi bin och getingar vilka har två vingar, likaså fjärilar och flugor. Skalbaggar har en hård yta samt täckvingar och flygvingar. Fladdermössens vingar är som utspända fingrar och mellan dem finns tunn hud, så kallad flyghud. Man vet att flygödlor kunde ha 8-9 meter i vingspann, det r ganska otroligt att så stora djur kunde flyga!

Vi pratade också om att de flesta rovfåglar flyger när det är uppströmmar och att det går åt mycket energi för dem att ryttla. Flygekorrar kan inte flyga "vanligt", de kan bara glidflyga. Det finns också vissa grodor som kan glidflyga. En del ormar kan platta till sig för att glidflyga mellan träden.

Diskussionen kom sedan in på pollinering och vi höll oss inom området vindpollinering eftersom luft är vårat ämne. Björk, hassel, al, sädesslagen och gräs är exempel på växter som vindpollineras.

Frö och fröspridning, där finns det som Stellan kallade det långdistansare och kortdistansare. Exempel på långdistansare, det vill säga där frön kan ta sig en längra sträcka med hjälp av vinden, är popplar, vide, sälg och kaveldun. Kortdistansare, vilket innebär att frön inte sprids någon längre sträcka, är björk, lönn, lind, ekollon och hästkastanj.

Sporspridning berördes lite grann och svampar är så kallade sporspridare.

Vi fick också en tankeställare kring varför spindlar var bland de första djuren som hittades på ön Surtsey utanför Island. Hur har de tagit sig dit? Spindeltråden som de vävt har fångats upp av vinden och med hjälp av den har de alltså hamnat där, spindlar kan på så vis ta sig en längre sträcka.

Till sist berörde vi att det är vinden som orsakar sandstormar, sandflykt, sanddynor och vågor.

onsdag 10 mars 2010

Densitet

Enligt Nationalencyklopedin är densitet en fysikalisk term som anger massan per volym för ett ämne, det vill säga att det talar om hur lätt eller tungt ett ämne är. Densiteten är beroende av temperatur och tryck. Luft har vid temperaturen 0 grader Celsius och trycket 1 atm densiteten 1,293 kilo per kubikmeter (http://www.ne.se/persefone.his.se/lang/densitet). Densiteten avtar med ökande höjd, vid fem kilometers höjdökning till exempel halveras den. 4o km över havsytanåterfinns bara 1 procent av all luft (http://www.ne.se/persefone.his.se/lang/luft).

måndag 8 mars 2010

Väger Luft

I dag har jag varit tillbaka på skolan för att visa eleverna om luft väger något? När jag var där och intervjuade eleverna var alla enade om att luft väger ingenting. I dag när vi gjorde exprimentet visade jag eleverna att luft väger genom att vi hade en blomsterpinne där en uppblåst ballong hängde i ena delen av pinnen och en ouppblåst ballong i andra änden. Detta expriment visade konkret att luft vägde och eleverna var också med på att luft väger. Den ena eleven påpekade att han ville prova att väga ballongerna på en våg som fanns i skolan och vi provade detta. Det fanns en våg som bestod av två behållare. När vi vägde ballongerna visade det sig att den ballong som var luft i vägde mer än den som inte fanns luft i. Vi provade även att väga olika stora uppblåsta ballonger. Detta sätt med att väga ballongerna var faktiskt lättare att göra än med pinnen ansåg vi. Detta för att vi hade provat exprimentet flera gånger i förväg och misslyckades med att pinnen skulle väga över.

När eleverna sedan skulle rita detta så ritade de att pinnen var rak fast det hängde en stor ballong med luft i och en utan. Alla utom en elev ritade lika dant på teckningen så jag ställde frågan då:
- Hur såg det ut? Var pinnen rak? och så vidare.
Eleverna påpekade då att så var det inte och ritade en ny teckning där pinnen lutade.

Experimentet väger luft på förskolan

Idag gjorde Carina uppgifter i skolan och jag observerade henne. Vi tog vägen förbi förskolan sen också när vi ändå var där och gjorde vårt experiment med några utav barnen. Vi valde inte ut några barn innan utan det blev ett slumpmässigt val.

Vi samlade barnen och frågade om de trodde att luft vägde någonting?
Alla barnen var enade om att den inte gjorde det utan att luften bara åker bort, blåser iväg, flyger omkring.

Efter barnens diskussioner visade vi vårt experiment med ballongerna för att visa om luft väger något. När barnen fick se att den uppblåsta ballongen tippade över mer än den som inte var uppblåst sa de att den uppblåsta var tyngre och det var mycket mer luft i den. Mycket luft väger mer sa dem.

För att göra det ännu tydligare för barnen hade de kunnat få beskriva händelsen via att få måla en bild på experimentet. Det väljer vi därför att föra vidare till vår gruppkamrat att hon får göra på sin valda förskola. För att se om barnen lättare kan förknippa detta när man kommer tillbaka på återbesöket.

/Sandra och Carina

torsdag 4 mars 2010

Luft - Skola och förskola

Detta är de mål som vi tänkt fokusera på till vår lektion om luft väger någonting.

Skolan
Lpo94 - känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom det naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena

Kursplan för naturorienterade ämnen - kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet

Konkret mål - Eleverna ska få kunskap om att luft väger någonting genom vårt valda experiment

Utifrån vårt valda tema luft har vi valt att undersöka mer om luft väger någonting. Utifrån det har vi valt ett experiment för att visa för eleverna om luft väger. Det går ut på att vi har en vanlig blompinne och i varje ände placerar vi en ballong. Först är ballongerna inte uppblåsta och väger då inget, lika mycket. Sen blåser vi upp en för att se om det väger och det ska bli svaret att den uppblåsta ballongen väger mer än den som inte är uppblåst. När vi pratat om experimentet tänkte vi att eleverna själva ska få förklara vad som hände och varför det hände genom att rita och skriva.


Förskolan
Vi gör samma experiment här för att visa barnen. Och låter även dem bara rita vad som hände med ballongerna. När experimentet får de ställa frågor och vi kan ställa frågor till barnen, exempelvis; varför tror ni detta händer så med ballongerna?

Lpfö98 - utvecklar förståelse för sin egen delaktighet (...) för enkla naturvetenskapliga fenomen (...)

Konkret mål - barnen ska få en förståelse för att luft väger någonting


Nu gäller det bara att se om detta fungerar, men det hoppas vi på.

Sandra, Carina, Lina

Luft

Vi har idag suttit och arbetat med vår concept cartoon och diskuterat mycket kring både ämnesteorin och ämnesdidaktiken. Vi fastnade lite extra på begreppet densitet och hur vi ska förklara detta för eleverna/barnen. Vi kommer att komma med en del frågor till nästa handledning.
Vi har också funderat mycket kring upplägget förskola/skola. Ska vi använda oss av en concept cartoon förskolan också?
Diskussionerna och frågorna har varit många då vi känner att instruktioner i PM är "luddiga".

Enligt aftonbladet.se förändras inte luftens densitet speciellt mycket. Densitetet påverkas av dels av lufttryck och dels av temperatur. När det är lågtryck är det tunnare luft vilket innebär lägre densitet, men detta kompenseras av att luften i lågtryck är kallare och kall luft har högre densitet. När solen värmer upp luften rör sig molekylerna snabbare och gasen utvidgas, luften blir alltså tunnare och lägre densitet. En solig vinterdag kan det alltså vara både högtryck och kall luft, vilket ger luften en högre densitet.

Carina, Lina, Sandra

måndag 1 mars 2010

Seminarie - Mål, bedömning och utvärdering

Seminariet var från första början svävande kring vad vi skulle prata om. Det blev så för att vi kände att instruktionerna till seminariet var otydliga.

Vi började med att diskuterade runt summativ och formativ bedömning och vad dessa innebär för oss lärare i tidiga åldrar. På vilken sätt används summativ bedömning i förskolan/ lågstadiet? Utifrån våra erfarenheter kom vi fram till att summativ bedömning kan vara förberedande till ett utvecklingssamtal samt de skriftliga omdömena. Andersson (2008) skriver att formativ bedömning/utvärdering ger vägledning till hur fortsatt undervisning ska formas. Vi själva anser att den formativa bedömningen påverkar elevers kunskapsutveckling och lärares undervisning ömsesidigt.

På vilket sätt ska man som lärare arbeta och eventuellt förbättra den formativa bedömningen i verksamheten? Det är svårt att ta en direkt ställning som studenter, anser vi. Det känns att erfarenheter i klassrummet blir i första hand utgångspunkter till bedömningsarbetet och tankar runt förbättring. Vi pratade om att metoden som en lärare kan knyta an till formativ bedömning är att arbeta med t.ex. portfolio då progression i elevers kunskapsutveckling dokumenteras samt elevers egen lärandet synliggörs. Vi pratade om hur en lärares dokumentation ska se ut för att den formativa bedömningen fyller sin funktion. Här insåg vi vikten att elevperspektivet på innehåll/inlärning måste iakttas samt att undervisningen anpassas till elevers strategier till att erövra ny kunskap.

En annan reflektion som vi fick under förmiddagens föreläsningar behandlade ovan beskriven problematik. Vi insåg här hur samarbetet mellan förskola och skola kan ske med att bryta ner de övergripande målen till den aktuella årskursen samt hur en kontinuerlig progression i måluppfyllelse kan synliggöras för alla lärare på vägen.

I sammanhanget diskuterade vi även om åtgärdsprogram och IUP i anknytning till hur målen ska uppnås hos alla elever och hur bedömningen påverkar arbete med dessa.

Lina, Carina, Sandra

lördag 27 februari 2010

Intervju med elever - väger luft något?

Jag var igår på fältstudieskolan och frågade några elever där om luft vägde något? Svaren som jag fick var bland annat att luft inte väger något utan det är bara luft, att luft är en ånga som stiger, luft är ingenting bara lite vind. En tjej var tveksam först och sa att luft inte vägde något, men sen börja hon hålla andan och jag frågade då igen om luft väger något? och då svara hon att ja det väger, för man andas med luften. Intressanta tankar de hade. Jag förklarade också att jag kommer tillbaka och pratar mer och ska visa ett experiment för dem för att se om luft väger. Jag sa till dem att jag heller inte vet om det väger eller inte utan att jag måste ta reda på det. Ska bli kul att utföra experimentet och se vad de då säger.

fredag 26 februari 2010

Undervisning-etik-samhälle

Vi diskuterade de tre aspekterna i den naturvetenskapliga undervisningen:
Naturvetenskap
Naturestetik
Naturetik

Våra diskussioner baserades på föreläsningen och litteraturen. Vi behandlade också etiken inom våra valda ämnen som är luft och ljus. När det gäller luft pratade vi om den estetiska aspekten och hur vinden känns mot kinden. Om vinden inte fanns skulle vi inte kunna känna den, om den exempelvis är kall eller varm. Ur det etiska perspektivet diskuterade vi kring vad som skulle hända om vinden inte fanns, en fråga som skulle kunna diskuteras i klassrummet.

Vidare diskuterade vi kring handikapp och samhällets syn på det, något som också Ginner och Mattsson (1996) belyser. Med eleverna skulle man kunna diksutera hur ett handikapp kan påverkan människan samt på vilket sätt Sverige satsar på handikappade. Vi diskuterade också att vi tycker det vore bra om eleverna till exempel kunde besöka ställen som tillverkar hjälpmedel. Eleverna skulle då på ett mer konkret sätt få se vad som finns för att hjälpa handikappade. En fråga vi funderade på är vad barn anser är handikapp. Tycker/tror de att synfel är ett handikapp? Är man handikappad om man sitter i rullstol etc? Vi tror att deras uppfattningar beror på vad ed har för erfarenhet kring olika handikapp

Vi sunddade också vid tekniken kring minuten/bankomatkort och att barn ofta tror att det bara är att använda kortet, att det alltid finna pengar på det. Ett besök på banken vore kanske en god idé där de får information kring hur de arbetar och hur korten fungerar. Vi nämnde också att utvecklingen kommit långt inom kortområdet, för inte så längesedan vågade vi knappt använda korten utan hade kontanter, men idag är det inte många som inte använder kort.

När läraren diskuterar globala miljöfrågor menar Andersson (2008) att den etiska aspekten kan tillämpas. Det kan handla om att man jämför Sverige med något annat land och att man då diskuterar fördelar och nackdelar med hur framvästen inom industrin på verkar miljön.

Carina, Sandra, Lina

torsdag 25 februari 2010

Barn är härliga!

I går var jag på vfu och frågade barnen där om de vet om luft väger något? En av tjejerna som var med påpekade att hon hade sett på bollibompa att det fanns molekyler i luften som tog emot föremål om det faller. Hon visade mig ett experiment om man släpper ett papper så tar molekylerna emot pappret och det är därför pappret faller så sakta mot vad en penna gör. Jag fick en härlig känsla när hon diskuterade detta med mig och fick en funderare att vad barn kan igentligen. Hon går i årskurs ett och kan redan detta. Vi hade en givande diskussion om detta och jag ställde många frågor till henne som fick henne att fundera. Jag påpekade också att jag skall komma tillbaka och visa om luft väger något. Alla barn som var med i diskussionen var också aktiva med att försöka förklara för mig att luften kommer från bladen på träden och att detta var faktiskt sant. Jag måste bara säga att barn är härliga och om man som vuxen lyssnar på barnen så har de inte så fel om deras omvärld.

Handledning 22/2

I dag på handledningen med Krister diskuterade vi om vårt ämne luft. Vi hade valt att fokusera på vad är moln. Krister påpekade att moln hör mer till vatten än till luft och tyckte att vi skulle ändra oss och välja något annat. Vi fick flera exempel av honom som vi kunde utgå från om vi ville som väger luft något? varm och kall luft, vad är luft? och så vidare. Han pratade även om luft i rörelse och hur vi kunde visa och prata om detta med eleverna. Genom hans experiment tänkte vi om och kommer därför att fokusera på om luft väger något? Genom Kristers handledning fick vi också tips om experiment vi skulle kunna utföra i skolan och vi har valt att visa eleverna om luft väger något genom att visa ett experiment med ballonger.

söndag 21 februari 2010

Väder och vind

När man pratar om väder tänker man nog mest på sol, regn, snö och så vidare. Inom väder tillkommer bland annat moln, men innebär även luftens fysiska egenskaper som till exempel fuktighet, tryck, temperatur och vindens rörelse (Nationalencyklopedin).

Vinden är olika kraftig som jag nämnt tidigare och orsaken till dess tryckskillnader är temperaturskillnaderna som vi har (Nationalencyklopedin).

lördag 20 februari 2010

Varmluft/kalluft

Enligt 118100.se är det mer syre i kall luft än i varm luft och kall luft tar mindre plats än varm luft.

Varm luft har större rörelseenergi vilket gör att avståndet mellan molekylerna är större. Detta gör att en mängd varm luft väger mindre än samma mängd kall luft. Eftersom den varma luften väger mindre än omgivande luft kommer denna att stiga uppåt (fy.chalmers.se)

Vinden orsakar snödrivor

Synen som var när man vaknade på lördagsmorgonen.
Massa snö och drivor överallt så långt ögat kan nå.

Andning

Kroppen behöver syret som finns i luften och det får vi genom att andas med våra båda lungor. Lungorna lämnar syre till blodet som pumpas runt i kroppen och för ut syret till kroppens olika delar. På tillbakavägen tar blodet med sig koldioxid och lämnar det till lungorna som skickar ut det med utandningsluften. (Barnens stora lexikon, Bonnier Carlsen Bokförlag AB 2005) .

Nationalencyklopedin definierar andning som respiration, vilket är en term som avser yttre andning och menar med det en transport av syrgas in i och koldioxid ut ur ett djur via ett andningsorgan eller genom huden. Vidare beskriver de inre andning som cellandning vilket sker i organismers celler. Andning har sedan mycket länge förknippats med själva livet (http://ne.se.persefone.his.se/lang/andning).

Ett andetag innehåller cirka en halvliter luft och var tar cirka 12 andetag per minut eller 20 000 andetag per dygn. Vi människor kan överleva mer än en månad utan mat, upp till tio dagar utan vatten, men endast 4-5 minuter utan att andas (http://www.sli.se)

onsdag 17 februari 2010

Kolla vind

För att kolla med barn/elever om det är någon vind utomhus, när man pratat om det, kan man bland annat med hjälp av ett vindspel eller en drake kolla detta. För att det ska fungera måste det dock vinda/blåsa en del, speciellt om man ska få upp draken i luften. Men du som lärare kan kanske välja en dag då det inte är någon vind och en dag när det är mer vind för att de ska se skillnaden, om vindspelet spelar eller man får upp draken högt i skyn.

Något lätt att göra kan också vara att med ett lätt föremål från naturen att exempelvis släppa ett grässtrå eller ett löv i luften och se om det blåser iväg eller inte.

Vind och lufttryck

I boken "Rut och Knut tittar ut på väder" (Danielsson, Ollmark, Wirsén och Wänblad, 2003) skriver de om bland annat vindar. I luften runt omkring oss finns tät luft som innehåller massa partiklar och tunn luft som då inte innehåller alls många partiklar. Det är när den täta luften drar sig mot den tunna luften som det uppstår vindar. Vindar finns av olika slag och styrka; svag vind, måttlig vind, frisk vind, hård vind, storm och upp till orkan.

Luften kan också benämnas som smhi gör, att luften har högt tryck och lågt tryck och det är när dessa möts som det bildas vindar. Det är just skillnaden i lufttrycket som gör att de rör på sig och blandar sig med varandra. Lufttrycket påverkas av dels solens strålning och jordens rotation.

Vad innehåller luft?

Enligt SMHI består luft av cirka 21% syre och 78% kväve. I Barnens stora lexikon (Bonnier Carlsen Bokförlag AB 2005) får vi också veta att resterande del av luften bstår av ädelgaser, koldioxid och vattenånga. Vidare förklarar de (i Barnens stora lexikon) att luften också behåller en del av värmen från solen samt att det i i luften bildas moln som ger regn och snö.

tisdag 16 februari 2010

Luft

Väger luft?
Enligt SMHI mäter man luftfuktigheten i luft. Varm luft är lättare än kall luft. SMHI skriver att den relativa luftfuktigheten är ofta hög på vintern och oftast lägre på sommardagarna då luften kan innehålla mycket mer vatten än på vintern. Den absoluta fuktigheten är låg på vintern och hög på sommaren. Ju torrare luften är desto lägre blir daggpunkten.

måndag 15 februari 2010

Handledning - Didaktik

Idag hade vi handledning med Johan. Vi spekulerade då kring vad vi kan fördjupa oss i kring vårt tema luft.
Det vi kom fram till var att vi kan skriva om:

Lina kollar upp mest om:

Vad innehåller luft?
Luftens rörelse/cirkulation med varm- och kallluft
Våran andning

Carina kollar upp mest om:

Luften som massa; väger luft någonting? Tar det plats?

Sandra kollar upp mest om:

Väder; tryck och temperatur, vinden och dess styrka

Alla kollar vi upp fakta kring luftens innebörd i fotosyntesen då den kommer in på alla de övriga delarna vi ska fokusera på.

torsdag 11 februari 2010

Tema luft.

När vi först spekulerade om vad vi ville göra till vår examinations uppgift kom vi fram till att vi ville använda oss av temat luft.Vi funderade och kom på att moln är något intressant och väcker frågor som vad är moln? hur bildas moln?

Vi tror heller inte att eleverna och barnen har funderat på och vet vad moln är. Vår concept cartoon till barnen och eleverna kommer att bestå av frågan vad är moln?

Vi kan förknippa moln med:

Materia: Moln där luft ingår.

Liv: Utan luft finns det inget liv.

Energi: Det är genom luft som moln bildas och detta bidrar till ett kretslopp där luft och vatten samarbetar.

Teknik: Genom luft kan man få vindkraftverk.

måndag 8 februari 2010

Utgångspunkter i undervisningen

Artikeln “Science Education in Early Childhood Teacher Education: Putting Forward a Case to Enchance Student Teachers’ Confidence and Competence” berör lärarstudenters kunskaper kring naturvetenskap. Artikeln fokuserar på vad lärarna saknar för kunskaper inom det naturvetenskapliga området.

Resultatet visar att lärarstudenters kunskaper är dåliga och att detta påverkar deras sätt att undervisa samt att de inte utgår från elevernas erfarenheter och tidigare kunskaper. Ginner och Mattsson (2009) menar att det är viktigt att lärarna har en teknisk läskunnighet och att de bidrar till att synliggöra tekniken och dess delar. Med detta menar vi att lärare som har dåliga ämneskunskaper inte kan synliggöra tekniken på ett bra sätt eftersom lärarna inte vågar undervisa om sådant de inte kan. De vågar heller inte utgå från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter.

Sjöberg (2005) påpekar att lärarna behöver en grund i inlärnings- och utvecklingspsykologi för att kunna bedöma vilket lärstoff som är lämplig för olika nivåer och hur dessa ska struktureras för att lärandet ska fungera. Vi anser att om lärarna har för dåliga kunskaper inom ämnet kan man inte anpassa undervisningen efter eleverna och det blir då tydligt att ämnesdidaktiken saknas precis som Sjöberg (2005) påpekar. Frågorna vad, hur och varför används då troligen inte eftersom man bara då kör sitt eget race.

Om lärarna har så dåliga kunskaper i tidiga åldrar bidrar det till att eleverna inte får någon direkt grund att stå på och när eleverna kommer upp i de senare åren blir undervisningen mer abstrakt och kan då kännas mycket svår. Detta kan bidra till att intresset för naturvetenskapen försvinner precis som Ginner och Mattsson (2009) påpekar.

Vi kan koppla ihop de två artiklarna genom att de till viss del kompletterar varandra. Den ena diskuterar vad för slags ämneskunskaper lärarna saknar (Garbett, 2003). Den andra artikeln (Yoon och Onchwari, 2006) fokuserar på vad man som lärare kan göra för att engagera eleverna på bästa möjliga sätt. I artikeln av Yoon och Onchawari (2006) visas konkret hur man exempelvis kan visa hur saker blir till och hur det hänger ihop med verkligheten, även Ginner och Mattsson (2009) påpekar att det är ett bra undervisningssätt. Vi tror att eleverna lär sig bäst på detta sätt, det vill säga att det konkretiseras. I Garbetts (2003) artikel kan vi istället se att den konkreta formen av undervisningen blir lidande då läraren själv har dålig ämneskunskap och inte vågar låta eleverna utforska och ställa frågor eftersom då eventuellt inte läraren kan svara på frågan.

Didaktikbegrepp

Vår utgångspunkt för diskussioner var i hur vi själva uppfattar de fyra begreppen ”naturvetenskap, teknik, ämnesdidaktik, ämnesteori”. Diskussioner fördes vidare så att vi försökte hitta kopplingar mellan våra spontana uppfattningar och kurslitteraturen samt föreläsningar.

Naturvetenskap
Vi anser att de flesta människor kan uppfatta naturvetenskap så att man får insikt om naturens lagar som i sin tur hjälper oss att bättre begripa sin omvärld. Naturvetenskaplig undervisning kan därmed uppfattas som att det blir ämnet biologi som får en övergripande inslag. I de tidiga åldrarna vävs naturvetenskap in i undervisningen mer i helheten, till exempel som ett temaarbete, och därmed anser vi skapas motivation, intresse och nyfikenhet hos eleverna, de ser dess meningsfulhet. Med att i de högre åldrarna indelas naturvetenskaplig undervisning till de olika konkreta ämnena så anser vi att elevernas helhetssyn på naturvetenskap försämras, undervisning blir för abstrakt, kopplingar mellan det teoretiska stoftet och elevernas vardagserfarenheter blir för långt ifrån varandra. Vi resonerar över dagens skola som att den naturvetenskapliga undervisningen saknar att bygga på elevernas erfarenheter något som vi anser som oerhört viktigt utgångspunkt.

Vi finner utifrån ett historiskt perspektiv att det förekommer ett gap i den naturvetenskapliga undervisningen i dagens skola. Naturvetenskap i större omfattning diskuteras med eleverna i koppling till stenåldern, bronsåldern etc., men vi anser att senare fokuseras den naturvetenskapliga aspekten mer mot samhället och dess påverkan, de naturvetenskapliga perspektiven förs inte fram i sin helhet.

Teknik
Natur är natur och den påverkar människan och tvärtom, människan påverkan naturen med bl.a. annat att använda sig av teknik. Tekniken är människogjord. ”Teknik är allt det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process” (Ginner & Matson, 1996 s 22). Vi anser att teknik utvecklas i ett snabbt tempo och att eleverna har ofta större tekniska kunskaper än läraren själv har. Vi tror att många människor har en begränsad uppfattning om tekniken. En lärares uppgift blir därmed att synliggöra tekniken i elevernas omvärld.

Ämnesdidaktik
Läraren ska ha ett kontinuerligt didaktisk tänkande och alltid utgå från punkterna: vad, hur, varför, vem? Ämnesbegreppen finns och är alltid centrala för ämnet och det är därför viktigt att eleverna får koll på dem. Annars leder undervisningen ingen vart om eleverna inte får en grundläggande förståelse för begreppen kopplat till ämnet. ”Vi måste känna till vad som är karaktäristiskt för vårt ämnesområde, vi måste veta lite om vad som skiljer det från andra ämnesområden och var det finns likheter. Vi måste därför göra en rad urval i det enorma material som våra ämnen representerar” (Sjöberg, s.35, 2005). Vad, hur, varför, vem?

Ämnesteori
Teoretiska kunskaper inom specifikt ämne som sedan ska anpassas till undervisningen. Läraren måste behärska innehållet på ett sätt som är meningsfullt för eleverna.