Detta är de mål som vi tänkt fokusera på till vår lektion om luft väger någonting.
Skolan
Lpo94 - känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom det naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena
Kursplan för naturorienterade ämnen - kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet
Konkret mål - Eleverna ska få kunskap om att luft väger någonting genom vårt valda experiment
Utifrån vårt valda tema luft har vi valt att undersöka mer om luft väger någonting. Utifrån det har vi valt ett experiment för att visa för eleverna om luft väger. Det går ut på att vi har en vanlig blompinne och i varje ände placerar vi en ballong. Först är ballongerna inte uppblåsta och väger då inget, lika mycket. Sen blåser vi upp en för att se om det väger och det ska bli svaret att den uppblåsta ballongen väger mer än den som inte är uppblåst. När vi pratat om experimentet tänkte vi att eleverna själva ska få förklara vad som hände och varför det hände genom att rita och skriva.
Förskolan
Vi gör samma experiment här för att visa barnen. Och låter även dem bara rita vad som hände med ballongerna. När experimentet får de ställa frågor och vi kan ställa frågor till barnen, exempelvis; varför tror ni detta händer så med ballongerna?
Lpfö98 - utvecklar förståelse för sin egen delaktighet (...) för enkla naturvetenskapliga fenomen (...)
Konkret mål - barnen ska få en förståelse för att luft väger någonting
Nu gäller det bara att se om detta fungerar, men det hoppas vi på.
Ämnesdidaktik
Läraren ska ha ett kontinuerligt didaktisk tänkande och alltid utgå från punkterna: vad, hur, varför, vem? Ämnesbegreppen finns och är alltid centrala för ämnet och det är därför viktigt att eleverna får koll på dem. Annars leder undervisningen ingen vart om eleverna inte får en grundläggande förståelse för begreppen kopplat till ämnet. ”Vi måste känna till vad som är karaktäristiskt för vårt ämnesområde, vi måste veta lite om vad som skiljer det från andra ämnesområden och var det finns likheter. Vi måste därför göra en rad urval i det enorma material som våra ämnen representerar” (Sjöberg, s.35, 2005). Vad, hur, varför, vem?
Ämnesteori
Teoretiska kunskaper inom specifikt ämne som sedan ska anpassas till undervisningen. Läraren måste behärska innehållet på ett sätt som är meningsfullt för eleverna.
Energi
Väder och vind
När man pratar om väder tänker man nog mest på sol, regn, snö och så vidare. Inom väder tillkommer bland annat moln, men innebär även luftens fysiska egenskaper som till exempel fuktighet, tryck, temperatur och vindens rörelse (Nationalencyklopedin).
Vinden är olika kraftig som jag nämnt tidigare och orsaken till dess tryckskillnader är temperaturskillnaderna som vi har (Nationalencyklopedin).
Varmluft/kalluft
Enligt 118100.se är det mer syre i kall luft än i varm luft och kall luft tar mindre plats än varm luft. Varm luft har större rörelseenergi vilket gör att avståndet mellan molekylerna är större. Detta gör att en mängd varm luft väger mindre än samma mängd kall luft. Eftersom den varma luften väger mindre än omgivande luft kommer denna att stiga uppåt (fy.chalmers.se)
Vind och lufttryck
I boken "Rut och Knut tittar ut på väder" (Danielsson, Ollmark, Wirsén och Wänblad, 2003) skriver de om bland annat vindar. I luften runt omkring oss finns tät luft som innehåller massa partiklar och tunn luft som då inte innehåller alls många partiklar. Det är när den täta luften drar sig mot den tunna luften som det uppstår vindar. Vindar finns av olika slag och styrka; svag vind, måttlig vind, frisk vind, hård vind, storm och upp till orkan.
Luften kan också benämnas som smhi gör, att luften har högt tryck och lågt tryck och det är när dessa möts som det bildas vindar. Det är just skillnaden i lufttrycket som gör att de rör på sig och blandar sig med varandra. Lufttrycket påverkas av dels solens strålning och jordens rotation.
Materia
Vad innehåller luft?
Enligt SMHI består luft av cirka 21% syre och 78% kväve. I Barnens stora lexikon (Bonnier Carlsen Bokförlag AB 2005) får vi också veta att resterande del av luften består av ädelgaser, koldioxid och vattenånga. Vidare förklarar de (i Barnens stora lexikon) att luften också behåller en del av värmen från solen samt att det i i luften bildas moln som ger regn och snö.
Väger luft?
Enligt SMHI mäter man luftfuktigheten i luft. Varm luft är lättare än kall luft. SMHI skriver att den relativa luftfuktigheten är ofta hög på vintern och oftast lägre på sommardagarna då luften kan innehålla mycket mer vatten än på vintern. Den absoluta fuktigheten är låg på vintern och hög på sommaren. Ju torrare luften är desto lägre blir daggpunkten.
Densitet
Enligt Nationalencyklopedin är densitet en fysikalisk term som anger massan per volym för ett ämne, det vill säga att det talar om hur lätt eller tungt ett ämne är.
Enligt aftonbladet.se förändras inte luftens densitet speciellt mycket. Densitetet påverkas av dels av lufttryck och dels av temperatur. När det är lågtryck är det tunnare luft vilket innebär lägre densitet, men detta kompenseras av att luften i lågtryck är kallare och kall luft har högre densitet. När solen värmer upp luften rör sig molekylerna snabbare och gasen utvidgas, luften blir alltså tunnare och lägre densitet. En solig vinterdag kan det alltså vara både högtryck och kall luft, vilket ger luften en högre densitet.
Liv
Andning
Kroppen behöver syret som finns i luften och det får vi genom att andas med våra båda lungor. Lungorna lämnar syre till blodet som pumpas runt i kroppen och för ut syret till kroppens olika delar. På tillbakavägen tar blodet med sig koldioxid och lämnar det till lungorna som skickar ut det med utandningsluften. (Barnens stora lexikon, Bonnier Carlsen Bokförlag AB 2005) . Andning har sedan mycket länge förknippats med själva livet (http://ne.se.persefone.his.se/lang/andning).
Ett andetag innehåller cirka en halvliter luft och var tar cirka 12 andetag per minut eller 20 000 andetag per dygn. Vi människor kan överleva mer än en månad utan mat, upp till tio dagar utan vatten, men endast 4-5 minuter utan att andas (http://www.sli.se)
Teknik
Flygplan
En flygkropp bärs upp av vingar som alstrar lyftkraft. Utformningen av ett flygplan ser olika ut beroende på vilket ändamål planet ska fylla och vilka egenskaper som önskas. Avgörande för utformningen är vid vilken fart man önskar flyga. En lång smal vinge är optimal vid låga farter. När farten börjar närma sig ljudfarten börjar luften uppföra sig annorlunda, luftmotståndet ökar kraftigt och man får stabilitetsstörningar. Det optimala är då att ge vingen en pilform och att göra kroppen slank. Om farterna är högre än ljudets måste vingen göras kortare och bredare och med en stor svepning av framkanten
Luftballong
Lyftkraften hos en luftballong kommer från en gas som är lättare än den omgivande luften, oftast varmluft, vätgas eller helium.
En varmluftsballong är fylld med som värmts till 100 grader Celsius. Den är värmd med en brännare, vanligen med propan som bränsle och med en effekt av några tusen kW. Flyghöjden hos en varmluftsballong regleras med temperaturen.
Gasballonger är vanligen fyllda med vätgas eller helium och för att reglera flyghöjden släpps gas ut. Man kan också göra sig av med ballast som består av vatten eller sand. Gasballonger är öppna nedtill för att gasen ska kunna expandera då ballongen stiger.
Vindkraftverk
På Wikipedia kunde jag hitta lite information om vindkraftverk. Vindkraftverk är en maskinkonstruktion som omvandlar kinetisk energi ur vinden till elektricitet och betecknas som en producent av så kallad förnybar energi. Vindkraftverkets enda energitillförsel utgörs av vinden och kan därför inte utnyttja lagrad energi, vilket gör att det måste stöttas av andra typer av lagringssystem för att kunna fungera som en del i ett större elförsörjningssystem, exempelvis elelement. Med ny teknik finns den teoretiska möjligheten att i en framtid kunna lagra utvunnen vindkraftenergi i batterier.
Luftvärmepump
En luftvärmepump tar sin energi från den kringliggande luften utanför huset. Den använder en eller flera fläktar som värmer upp ett köldmedium. Detta köldmedium som har värts upp överför värmen till husets vattenburna värmesystem.
http://www.energiportalen.se/luft-luftvaermepump-25776.asp
Skolan
Lpo94 - känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom det naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena
Kursplan för naturorienterade ämnen - kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet
Konkret mål - Eleverna ska få kunskap om att luft väger någonting genom vårt valda experiment
Utifrån vårt valda tema luft har vi valt att undersöka mer om luft väger någonting. Utifrån det har vi valt ett experiment för att visa för eleverna om luft väger. Det går ut på att vi har en vanlig blompinne och i varje ände placerar vi en ballong. Först är ballongerna inte uppblåsta och väger då inget, lika mycket. Sen blåser vi upp en för att se om det väger och det ska bli svaret att den uppblåsta ballongen väger mer än den som inte är uppblåst. När vi pratat om experimentet tänkte vi att eleverna själva ska få förklara vad som hände och varför det hände genom att rita och skriva.
Förskolan
Vi gör samma experiment här för att visa barnen. Och låter även dem bara rita vad som hände med ballongerna. När experimentet får de ställa frågor och vi kan ställa frågor till barnen, exempelvis; varför tror ni detta händer så med ballongerna?
Lpfö98 - utvecklar förståelse för sin egen delaktighet (...) för enkla naturvetenskapliga fenomen (...)
Konkret mål - barnen ska få en förståelse för att luft väger någonting
Nu gäller det bara att se om detta fungerar, men det hoppas vi på.
Ämnesdidaktik
Läraren ska ha ett kontinuerligt didaktisk tänkande och alltid utgå från punkterna: vad, hur, varför, vem? Ämnesbegreppen finns och är alltid centrala för ämnet och det är därför viktigt att eleverna får koll på dem. Annars leder undervisningen ingen vart om eleverna inte får en grundläggande förståelse för begreppen kopplat till ämnet. ”Vi måste känna till vad som är karaktäristiskt för vårt ämnesområde, vi måste veta lite om vad som skiljer det från andra ämnesområden och var det finns likheter. Vi måste därför göra en rad urval i det enorma material som våra ämnen representerar” (Sjöberg, s.35, 2005). Vad, hur, varför, vem?
Ämnesteori
Teoretiska kunskaper inom specifikt ämne som sedan ska anpassas till undervisningen. Läraren måste behärska innehållet på ett sätt som är meningsfullt för eleverna.
Energi
Väder och vind
När man pratar om väder tänker man nog mest på sol, regn, snö och så vidare. Inom väder tillkommer bland annat moln, men innebär även luftens fysiska egenskaper som till exempel fuktighet, tryck, temperatur och vindens rörelse (Nationalencyklopedin).
Vinden är olika kraftig som jag nämnt tidigare och orsaken till dess tryckskillnader är temperaturskillnaderna som vi har (Nationalencyklopedin).
Varmluft/kalluft
Enligt 118100.se är det mer syre i kall luft än i varm luft och kall luft tar mindre plats än varm luft. Varm luft har större rörelseenergi vilket gör att avståndet mellan molekylerna är större. Detta gör att en mängd varm luft väger mindre än samma mängd kall luft. Eftersom den varma luften väger mindre än omgivande luft kommer denna att stiga uppåt (fy.chalmers.se)
Vind och lufttryck
I boken "Rut och Knut tittar ut på väder" (Danielsson, Ollmark, Wirsén och Wänblad, 2003) skriver de om bland annat vindar. I luften runt omkring oss finns tät luft som innehåller massa partiklar och tunn luft som då inte innehåller alls många partiklar. Det är när den täta luften drar sig mot den tunna luften som det uppstår vindar. Vindar finns av olika slag och styrka; svag vind, måttlig vind, frisk vind, hård vind, storm och upp till orkan.
Luften kan också benämnas som smhi gör, att luften har högt tryck och lågt tryck och det är när dessa möts som det bildas vindar. Det är just skillnaden i lufttrycket som gör att de rör på sig och blandar sig med varandra. Lufttrycket påverkas av dels solens strålning och jordens rotation.
Materia
Vad innehåller luft?
Enligt SMHI består luft av cirka 21% syre och 78% kväve. I Barnens stora lexikon (Bonnier Carlsen Bokförlag AB 2005) får vi också veta att resterande del av luften består av ädelgaser, koldioxid och vattenånga. Vidare förklarar de (i Barnens stora lexikon) att luften också behåller en del av värmen från solen samt att det i i luften bildas moln som ger regn och snö.
Väger luft?
Enligt SMHI mäter man luftfuktigheten i luft. Varm luft är lättare än kall luft. SMHI skriver att den relativa luftfuktigheten är ofta hög på vintern och oftast lägre på sommardagarna då luften kan innehålla mycket mer vatten än på vintern. Den absoluta fuktigheten är låg på vintern och hög på sommaren. Ju torrare luften är desto lägre blir daggpunkten.
Densitet
Enligt Nationalencyklopedin är densitet en fysikalisk term som anger massan per volym för ett ämne, det vill säga att det talar om hur lätt eller tungt ett ämne är.
Enligt aftonbladet.se förändras inte luftens densitet speciellt mycket. Densitetet påverkas av dels av lufttryck och dels av temperatur. När det är lågtryck är det tunnare luft vilket innebär lägre densitet, men detta kompenseras av att luften i lågtryck är kallare och kall luft har högre densitet. När solen värmer upp luften rör sig molekylerna snabbare och gasen utvidgas, luften blir alltså tunnare och lägre densitet. En solig vinterdag kan det alltså vara både högtryck och kall luft, vilket ger luften en högre densitet.
Liv
Andning
Kroppen behöver syret som finns i luften och det får vi genom att andas med våra båda lungor. Lungorna lämnar syre till blodet som pumpas runt i kroppen och för ut syret till kroppens olika delar. På tillbakavägen tar blodet med sig koldioxid och lämnar det till lungorna som skickar ut det med utandningsluften. (Barnens stora lexikon, Bonnier Carlsen Bokförlag AB 2005) . Andning har sedan mycket länge förknippats med själva livet (http://ne.se.persefone.his.se/lang/andning).
Ett andetag innehåller cirka en halvliter luft och var tar cirka 12 andetag per minut eller 20 000 andetag per dygn. Vi människor kan överleva mer än en månad utan mat, upp till tio dagar utan vatten, men endast 4-5 minuter utan att andas (http://www.sli.se)
Teknik
Flygplan
En flygkropp bärs upp av vingar som alstrar lyftkraft. Utformningen av ett flygplan ser olika ut beroende på vilket ändamål planet ska fylla och vilka egenskaper som önskas. Avgörande för utformningen är vid vilken fart man önskar flyga. En lång smal vinge är optimal vid låga farter. När farten börjar närma sig ljudfarten börjar luften uppföra sig annorlunda, luftmotståndet ökar kraftigt och man får stabilitetsstörningar. Det optimala är då att ge vingen en pilform och att göra kroppen slank. Om farterna är högre än ljudets måste vingen göras kortare och bredare och med en stor svepning av framkanten
Luftballong
Lyftkraften hos en luftballong kommer från en gas som är lättare än den omgivande luften, oftast varmluft, vätgas eller helium.
En varmluftsballong är fylld med som värmts till 100 grader Celsius. Den är värmd med en brännare, vanligen med propan som bränsle och med en effekt av några tusen kW. Flyghöjden hos en varmluftsballong regleras med temperaturen.
Gasballonger är vanligen fyllda med vätgas eller helium och för att reglera flyghöjden släpps gas ut. Man kan också göra sig av med ballast som består av vatten eller sand. Gasballonger är öppna nedtill för att gasen ska kunna expandera då ballongen stiger.
Vindkraftverk
På Wikipedia kunde jag hitta lite information om vindkraftverk. Vindkraftverk är en maskinkonstruktion som omvandlar kinetisk energi ur vinden till elektricitet och betecknas som en producent av så kallad förnybar energi. Vindkraftverkets enda energitillförsel utgörs av vinden och kan därför inte utnyttja lagrad energi, vilket gör att det måste stöttas av andra typer av lagringssystem för att kunna fungera som en del i ett större elförsörjningssystem, exempelvis elelement. Med ny teknik finns den teoretiska möjligheten att i en framtid kunna lagra utvunnen vindkraftenergi i batterier.
Luftvärmepump
En luftvärmepump tar sin energi från den kringliggande luften utanför huset. Den använder en eller flera fläktar som värmer upp ett köldmedium. Detta köldmedium som har värts upp överför värmen till husets vattenburna värmesystem.
http://www.energiportalen.se/luft-luftvaermepump-25776.asp
Är det här eran sammanfattning till tentan? I så fall saknar jag en refernslista. Mvh Annelie
SvaraRaderaDet står i texten vart det flesta är taget ifrån.
SvaraRadera