onsdag 5 maj 2010

Ädelgaser

Ädelgaserna är sex till antalet:
• helium
• neon
• argon
• krypton
• xenon
• radon

Dessa gaser är reaktionströga på grund av att deras yttre elektronskals s- och p- orbitaler är helt fyllda. Andra gaser så som kväve, väte, syre och flour är tvåatomiga, men ädelgaser är enatomiga. Detta är en av grunderna till att kväve, väte, syre och flour inte kan vara ädelgaser. Man kan finna alla ädelgaser i jordens atmosfär. Ädelgaser är färg- och luktlösa och deras kokpunkter är mycket låga, men ju tyngre ädelgaserna är desto högre är kokpunkten. Vid temperaturer nära nollpunkten uppvisar helium fysikaliska egenskaper.

Ädelgasernas löslighet i vatten ökar med atomvikten och lösligheten för radon är störst. Ädelgaserna är sällsynta på jorden, men de lättaste är vanliga i kosmos. Det som är speciellt med dessa ädelgaser är också att de är icke-metalliska grundämnen.

Ädelgaser gillar inte att reagera med andra ämnen. De har r åtta elektroner i skalet längst ut vilket alla andra ämnen också vill ha. Därför bildar dessa ämnen kemiska föreningar med andra ämnen för att få det, men det gör alltså inte ädelgaser. Man kan säga att de är nöjda som de är.

Helium
Genom en fusion av väteatomer i stjärnor bildas helium och efter väte är helium det vanligaste grundämnet i universum. Man tror att det mesta heliumet bildades vid universums uppkomst. Man kan erhålla helium ur naturgas i några stater i USA, bland annat Texas och Oklahoma. Det finns även naturgaskällor ibland annat Canada och Polen där helium utvinns. Helium används bland annat till luftballonger, så kallade gasballonger. Helium har den lägsta kokpunkten av alla grundämnen, och endast vid högt tryck kan helium fås att övergå i fast form. Det är även en ogiftig gas då människor ibland andas in den och får en kalle anka liknande röst.

Neon
Neon är betydligt vanligare i universum än på jorden. Ur gaser från varma källor i vulkaniska trakter kan man dock finna halter av neon på ca 1,2 % tillsammans med helium. Trots att neon är vanligare i universum än på jorden uppskattas mängde till 65 miljarder ton här på jorden. Neon är ca 30% lättare än luft vid samma tryck och temperatur. Neon används bland annat i lysrör, neonlysrör som finns i olika färger.

Argon
Argon är den vanligaste av alla ädelgaser och den utgör ca 0,93% av atmosfärens volym vid jordytan. Världsproduktionen av argon är ca 700 000 ton. Argon kan bland annat användas som skyddsgas på kemiska laboratorier och en liten del används för fyllning av glödlampor. Det används också ibland som förpackningsgas i livsmedel.

Xenon
Xenon är den mest sällsynta av ädelgaserna, men man kan finna spår av denna i naturgaser även om halterna i jordskorpan är mycket låga. Xenon används vid fyllning av glödlampor, i xenonlampor kan glödtråden ökas till över 2500 grader Celsius. Xenon är 4,8 gånger tyngre än luft vid samma temperatur och tryck och i frusen form är gasen vit.

Krypton
Det finns spår av krypton i naturgas, men den är väldigt sällsynt, volymhalten i atmosfären är bara ca en miljondel. Världsproduktionen är bara ca 8 ton per år. Man använder krypton vid fyllning av speciallampor inom lasertekniken. Krypton är cirka tre gånger tyngre än luft vid samma temperatur och tryck. Krypton kokar vid 152,3 grader Celsius och smälter vid -156,6 grader Celsius.

Radon
Radon är den tyngsta gasen av alla ädelgaser. Den finns också endast i mycket låga halter i naturen. Vid ett vulkanutbrott kan höga halter radon frigöras vilket kan vara hälsovådligt. Att bo i så kallade radonhus kan medföra en ökad risk att drabbas av cancer, men det finns mer eller mindre i alla byggnader. Det finns också en samverkanseffekt mellan radon och tobaksrökning vilket innebär att de flesta fallen lungcancer från radon inträffar bland rökare. Radongasen är också radioaktiv.

Varför är koldioxid ingen ädelgas?
Koldioxid är inget grundämne, utan en gas vars molekyl består av en kolatom och två syreatomer.

Koldioxid är heller ingen ädelgas då den har en grundläggande biologisk betydelse, i vår kropp är koldioxid en restprodukt som bildas vid cellandningen och med hjälp av fotosyntesen omvandlar växterna koldioxid och vatten till sockerarter. Koldioxid spelar en viktig roll för jordens klimat och har många industriella tillämpningar. Den är också viktig på jorden för oss människor.

Källa:
Nationalencyklopedin och Wikipedia

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar