Vår arbetsplansanalys och diskussion utgår endast från skolans arbetsplaner, pga. att förskolorna, där vi har våra fältstudier, inte hade utarbetat några specifika arbetsplaner med anknytning till naturvetenskap och teknik. Deras verksamhet följer Lpfö 98.
Vi började seminariet med att diskutera och jämföra hur arbetsplanerna för ämnet naturvetenskap var konstruerade och hur skolverksamheterna har valt att bryta ner och förtydliga målen som ska uppnås i skolår 5 (ev. åk 6).
Arbetsplanerna skiljer sig i upplägg och hur skolorna har valt att strukturera dem. Vi upptäckte en likhet då vi såg att skolverksamheterna har valt att konkretisera ämnet naturvetenskap till fysik, biologi, kemi och teknik och anpassa strävansmål och uppnåendemål efter varje område i enighet med var kursplaner förespråkar.
I en av arbetsplanerna noterade vi ett avsnitt där skolverksamheten har framställt ett arbetssätt där läraren ska utvärdera eleverna utifrån genomfört arbetsområde inom naturvetenskapen. Det saknade vi konkret i de andra arbetsplanerna. Den exemplifierar kriteriefrågor som skulle vara användbara för att utvärdera elevernas lärande.
Alla arbetsplaner lägger vikten av att ha en koppling mellan teori och praktik där barn och elever ges möjlighet att utforska och experimentera gemensamt eller på egen hand. Vi ser det som ett positivt arbetssätt för då tror vi att barn och eleverna får en tydligare förståelse för sitt eget lärande (Sjöberg 2000).
I en av arbetsplanerna noterade vi att den fokuserade mycket på lärarperspektivet, hur och vad läraren kan arbeta med eleverna inom respektive område. De andra arbetsplanerna hade också fokus på lärareperspektiv men inte lika mycket utan hade större fokus på elevperspektivet då det t.ex. stod att ”eleverna får experimentera, göra egna mätningar och observationer”.
Arbetsplanerna hade liknande produkt- och processbeskrivning då produkten t.ex. kunde vara att eleverna ska redogöra och berätta om ”arter, olika samband och redogöra för olika livscykler inom ämnet biologi”. Arbetsplanerna hade vid sidan om då framställt en processbeskrivning för hur elever kan arbeta eller laborera för att uppnå målen. En av arbetsplanerna hade en konkret anknytning till elevers förståelse för den erövrade kunskapen, det vill säga kunskapsanvändningen i samhällslivet.
Vi upptäckte att arbetsplanerna i åtanke har både historiskt och etiskt perspektiv i den naturvetenskapliga undervisningen.
Vi började seminariet med att diskutera och jämföra hur arbetsplanerna för ämnet naturvetenskap var konstruerade och hur skolverksamheterna har valt att bryta ner och förtydliga målen som ska uppnås i skolår 5 (ev. åk 6).
Arbetsplanerna skiljer sig i upplägg och hur skolorna har valt att strukturera dem. Vi upptäckte en likhet då vi såg att skolverksamheterna har valt att konkretisera ämnet naturvetenskap till fysik, biologi, kemi och teknik och anpassa strävansmål och uppnåendemål efter varje område i enighet med var kursplaner förespråkar.
I en av arbetsplanerna noterade vi ett avsnitt där skolverksamheten har framställt ett arbetssätt där läraren ska utvärdera eleverna utifrån genomfört arbetsområde inom naturvetenskapen. Det saknade vi konkret i de andra arbetsplanerna. Den exemplifierar kriteriefrågor som skulle vara användbara för att utvärdera elevernas lärande.
Alla arbetsplaner lägger vikten av att ha en koppling mellan teori och praktik där barn och elever ges möjlighet att utforska och experimentera gemensamt eller på egen hand. Vi ser det som ett positivt arbetssätt för då tror vi att barn och eleverna får en tydligare förståelse för sitt eget lärande (Sjöberg 2000).
I en av arbetsplanerna noterade vi att den fokuserade mycket på lärarperspektivet, hur och vad läraren kan arbeta med eleverna inom respektive område. De andra arbetsplanerna hade också fokus på lärareperspektiv men inte lika mycket utan hade större fokus på elevperspektivet då det t.ex. stod att ”eleverna får experimentera, göra egna mätningar och observationer”.
Arbetsplanerna hade liknande produkt- och processbeskrivning då produkten t.ex. kunde vara att eleverna ska redogöra och berätta om ”arter, olika samband och redogöra för olika livscykler inom ämnet biologi”. Arbetsplanerna hade vid sidan om då framställt en processbeskrivning för hur elever kan arbeta eller laborera för att uppnå målen. En av arbetsplanerna hade en konkret anknytning till elevers förståelse för den erövrade kunskapen, det vill säga kunskapsanvändningen i samhällslivet.
Vi upptäckte att arbetsplanerna i åtanke har både historiskt och etiskt perspektiv i den naturvetenskapliga undervisningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar