Aerostat
Exempel på aerostat är luftskepp eller luftballong. Vikten är lika med eller mindre än den undanträngda luftens
Aerodyn
Exempel på aerodyn är flygplan och helikopter. Vikten är större än den undanträngda luften och flygförmågan beror på aerodynamisk reaktionskraft.
Luftskepp/Zeppelinare
Enligt nationalencyklopedin är luftskepp en luftballong med motorer. Luftskepp kallas ibland för zeppelinare.
Man kan styra luftskeppet med roder eftersom det kan göra fart genom luften. Luftskeppet måste också balanseras så att det svävar på lagom höjd genom luften. För att det ska fungera släpper man ut vatten eftersom luftskeppet då blir lättare. Man kan också släppa ut gas för att göra luftskeppet tyngre. Efter det finjusterar man med höjdrodret.
Efter en olycka 1937, då ett luftskepp (Hindenburg) tog eld vid landningen i USA har man inte använt dessa i flygtrafik. Att luftskeppet kunde börja brinna beror på att de var fyllda med gasen väte, vilken är explosiv. Idag används luftskepp mest för reklam, men nu är de fyllda med gasen helium. Den gasen kan inte brinna.
Luftballong
Lyftkraften hos en luftballong kommer från en gas som är lättare än den omgivande luften, oftast varmluft, vätgas eller helium.
En varmluftsballong är fylld med som värmts till 100 grader Celsius. Den är värmd med en brännare, vanligen med propan som bränsle och med en effekt av några tusen kW. Flyghöjden hos en varmluftsballong regleras med temperaturen.
Gasballonger är vanligen fyllda med vätgas eller helium och för att reglera flyghöjden släpps gas ut. Man kan också göra sig av med ballast som består av vatten eller sand. Gasballonger är öppna nedtill för att gsen ska kunna expandera då ballongen stiger
Flygplan
En flygkropp bärs upp av vingar som alstrar lyftkraft. Utformningen av ett flygplan ser olika ut beroende på vilket ändamål planet ska fylla och vilka egenskaper som önskas. Avgörande för utformningen är vid vilken fart man önskar flyga. En lång smal vinge är optimal vid låga farter. När farten börjar närma sig ljudfarten börjar luften uppföra sig annorlunda, luftmotståndet ökar kraftigt och man får stabilitetsstörningar. Det optimala är då att ge vingen en pilform och att göra kroppen slank. Om farterna är högre än ljudets måste vingen göras kortare och bredare och med en stor svepning av framkanten
Helikopter
En helikopters lyft- och framdrivningskraft alstras av en eller flera motordrivna horisontella rotorer som består av två eller flera rotorblad. Hos enmotoriga helikoptrar balanseras vridmomentet hos rotorn av en stjärtrotor.
Helikpotern kan, till skillnad från andra flygfakoster, stå stilla i luften (hovra) samt flyga bakåt och åt sidorna
Källa: http://ne.se.persefone.his.se/
Exempel på aerostat är luftskepp eller luftballong. Vikten är lika med eller mindre än den undanträngda luftens
Aerodyn
Exempel på aerodyn är flygplan och helikopter. Vikten är större än den undanträngda luften och flygförmågan beror på aerodynamisk reaktionskraft.
Luftskepp/Zeppelinare
Enligt nationalencyklopedin är luftskepp en luftballong med motorer. Luftskepp kallas ibland för zeppelinare.
Man kan styra luftskeppet med roder eftersom det kan göra fart genom luften. Luftskeppet måste också balanseras så att det svävar på lagom höjd genom luften. För att det ska fungera släpper man ut vatten eftersom luftskeppet då blir lättare. Man kan också släppa ut gas för att göra luftskeppet tyngre. Efter det finjusterar man med höjdrodret.
Efter en olycka 1937, då ett luftskepp (Hindenburg) tog eld vid landningen i USA har man inte använt dessa i flygtrafik. Att luftskeppet kunde börja brinna beror på att de var fyllda med gasen väte, vilken är explosiv. Idag används luftskepp mest för reklam, men nu är de fyllda med gasen helium. Den gasen kan inte brinna.
Luftballong
Lyftkraften hos en luftballong kommer från en gas som är lättare än den omgivande luften, oftast varmluft, vätgas eller helium.
En varmluftsballong är fylld med som värmts till 100 grader Celsius. Den är värmd med en brännare, vanligen med propan som bränsle och med en effekt av några tusen kW. Flyghöjden hos en varmluftsballong regleras med temperaturen.
Gasballonger är vanligen fyllda med vätgas eller helium och för att reglera flyghöjden släpps gas ut. Man kan också göra sig av med ballast som består av vatten eller sand. Gasballonger är öppna nedtill för att gsen ska kunna expandera då ballongen stiger
Flygplan
En flygkropp bärs upp av vingar som alstrar lyftkraft. Utformningen av ett flygplan ser olika ut beroende på vilket ändamål planet ska fylla och vilka egenskaper som önskas. Avgörande för utformningen är vid vilken fart man önskar flyga. En lång smal vinge är optimal vid låga farter. När farten börjar närma sig ljudfarten börjar luften uppföra sig annorlunda, luftmotståndet ökar kraftigt och man får stabilitetsstörningar. Det optimala är då att ge vingen en pilform och att göra kroppen slank. Om farterna är högre än ljudets måste vingen göras kortare och bredare och med en stor svepning av framkanten
Helikopter
En helikopters lyft- och framdrivningskraft alstras av en eller flera motordrivna horisontella rotorer som består av två eller flera rotorblad. Hos enmotoriga helikoptrar balanseras vridmomentet hos rotorn av en stjärtrotor.
Helikpotern kan, till skillnad från andra flygfakoster, stå stilla i luften (hovra) samt flyga bakåt och åt sidorna
Källa: http://ne.se.persefone.his.se/
Hej!
SvaraRaderaIntressant läsning! Jag fascineras av att vi kan flyga i flygplan, luftballong m.m. Jag tror även att det är något som kan skapa intresse hos eleverna. Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) tar upp ett arbete där några elever fick testa att vika pappersflygplan och utforska olika faktorer som eventuellt påverkar pappersflygplanets flygförmåga. Min uppfattning är att eleverna skulle lära sig mycket av det arbetet och sedan översätta detta till vardagen och riktiga flygplan.
Referenser
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner- Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.