Teknik i skolan och på förskolan

Det jag sett på skolan och förskolan jag varit på skiljer sig inte nämnvärt från de andra två inläggen. Eftersom jag och en av de andra studenterna är på samma skola har jag sett samma saker som hon har sett. På förskolan finns de saker som också nämnts i de två tidigare inläggen. Det jag tänkte tillägga är de hjälpmedel jag sett som finns för personalens skull. Det finns till exempel en pall på hjul och som är höj och sänkbar. Denna pall gör att personalen inte hela tiden måste resa på sig och springa iväg för att hjälpa barnen vid exempelvis påklädning. Det underlättar arbetet för dem. De har också bra hängare för kläderna som gör att de inte behöver böja sig och sträcka sig efter saker.
Jag kan också tillägga att det i skolan finns bland annat symaskiner i textilsalen och mängd olika maskiner i träslöjdssalen, så som exempelvis en svarv, en bandsåg. Det finns också "vanliga" sågar, hammare, skruvmejsel och så vidare. Kort och gott, det finns en mängd olika tekniska saker i vår vardag.

Teknik

Teknik i förskolan

Ginner & Mattsson (2008) påpekar "att man kan lämpligen börja sin undervisning i teknik med att träna barnen i att använda olika slag av enkla verktyg. Detta kunde jag se att de på förskolan hade då det fanns en teknikhörna som bestod av elektriska grejer som föräldrarna har lämnat. Barnen här kunde skruva isär eller sätta ihop sakerna. Det fanns också en dator på förskolan men jag har tyvärr aldrig sett att barnen fått använda den. Detta är en nackdel anser jag då datorn kan vara som ett hjälpmedel. Barnen får också använda sax, papper, penna, lego. Det fanns också färger, byggklossar av olika slag, pappersrullar, böcker, dockor. Givetvis finns det mer teknik på förskolan men jag har bara valt att visa på dessa jag har skrivit om då listan kan bli väldigt lång.

Skolan

På skolan använder eleverna saxar, pennor, pennvässare med mera. De har också tillgång till dator och som används flitigt där. Eleverna får också hanskas med skrivaren och kopiatorn på skolan. I matsalen finns mycket teknik och jag har även sett att lärarna integrerar tekniken i lektionerna då det har bakat och använt elvispen, decilitermått med mera. De har också en cd-spelare som de lyssnar på . Jag har även sett att eleverna får arbeta med teknik genom tema arbeten då eleverna skall ta reda på mjölkens väg från kossan till mjölkpaketet. Jag anser att det finns mycket teknik både på skolan och förskolan och det är vi lärare som kan synliggöra dessa redskap för barnen och eleverna på ett roligt sätt. Att låta eleverna få vara med och upptäcka tekniken är roligt och att man som lärare kan göra detta på enkla sätt.

Teknik på förskolan och i skolan

När man kollar på förskolan och skolan om det finns något som är teknik där så kan man säga att allt är teknik på ett eller annat vis. Först tänkte jag att teknik bara handlade om elektriska apparater men det är så mycket mer.

På förskolan när jag kollade efter teknik (en annan student är på samma ställe) såg jag det här bordet, se bilden -->
Till förskolan får föräldrarna ta med apparater som inte längre funkar. När det finns material får barnen sitta där och pilla, vilket oftast blir att de skruvar upp apparaterna och tittar inuti. Vid besöket sa en förskollärare att det nu inte finns så mycket att pilla med. Hon sa även att de bara pillar isär sakerna, de har inte kommit på att de kan försöka sätta ihop dem igen, vilket jag tycker var kul att höra. Man kan ju tro att de kan förstå att de kan skruva ihop dem igen eftersom de var hela från början.
Att plocka isär olika föremål med enkla verktyg är något som Ginner och Mattsson (1996) benämner kan vara en bra början vid en start av teknisk undervisning.

De har även en dator på förskolan som jag anser är en väldigt modern tekniks-grej som barnen får använda sig utav. När jag var där en gång satt några barn vid den och skrev bland annat sina namn. Jag tycker det är bra att de får tillgång till att försöka skriva på datorn än bara spela massa spel som jag sett på en annan förskola. Vet dock inte om de har spel på datorn där.

De har ju även annat material som är en tekniks grej eftersom den är uppfunnen och kan användas till något, exempelvis; olika vardagliga redskap som man som människa måste använda sig utav i vardagen; stolar, sax, papper och pennor, olika pussel kan jag se som teknik också eftersom det handlar om att kunna klara av att lägga ihop pussel rätt, det kräver en viss teknik för det, saker man behöver när man äter, hopprep med mera. En klätterställning utomhus borde också innebära teknik, framför allt för att ha konstruerat den och för barnen att kunna klättra upp i den. Skulle inte vara lika kul om den inte såg ut på ett speciellt sätt, det ska vara en utmaning för dem att klättra i den. Skulle man ta något annat förslag kan jag se alla byggklossar i olika former och material som de har på denna förskola; att stapla dem på varandra och konstruera något = teknik.


I skolan (där en annan student också befinner sig) kan man se samma typ av material som ses som teknik som på förskolan. Det här med alla stolar, saxar, papper, pennor med mera. De har en dator i klassrummet men har aldrig sett någon av eleverna sitta där. För att spela piano som de har i klassrummet krävs en viss teknik och pianot i sig är ett musiktekniskt föremål. Jag kan även se att bandspelaren de använder då de lyssnar på veckans bokstavs sången också är teknik.

Jag kan inte säga att jag vet om de har några specifika tekniskt som de arbetar med i skolan men när de arbetar med olika tema-arbeten kan teknik komma in då de ska undersöka någonting och behöver använda sig utav olika redskap. Detta jag har skrivit om är för att nämna något men jag kan se flera saker som är teknik, på något sätt känns allt lite tekniskt då det har olika funktioner och används på olika sätt i barnens/elevernas och våran vardag och liv.

Ämneshandledning

Idag hade vi ingen speciell fråga inför handledningen då vi känner att vi kommit så lång i vår process. Handledningen fokuserade mycket på redovisningen och om vad vi ska göra då. Om vi ska fokusera på vår aktivitet vi gjort med barnen/eleverna eller om det ska handla mer om ämnesteori och ämnesdidaktik. Vi kom fram till att det blir bra med en liten blandning av de olika delarna. Även ska man fokusera på de fyra olika delarna; energi, materia, liv och teknik.

/Alla i grupp 5A

Aerostat och aerodyn

Aerostat
Exempel på aerostat är luftskepp eller luftballong. Vikten är lika med eller mindre än den undanträngda luftens

Aerodyn
Exempel på aerodyn är flygplan och helikopter. Vikten är större än den undanträngda luften och flygförmågan beror på aerodynamisk reaktionskraft.

Luftskepp/Zeppelinare
Enligt nationalencyklopedin är luftskepp en luftballong med motorer. Luftskepp kallas ibland för zeppelinare.

Man kan styra luftskeppet med roder eftersom det kan göra fart genom luften. Luftskeppet måste också balanseras så att det svävar på lagom höjd genom luften. För att det ska fungera släpper man ut vatten eftersom luftskeppet då blir lättare. Man kan också släppa ut gas för att göra luftskeppet tyngre. Efter det finjusterar man med höjdrodret.

Efter en olycka 1937, då ett luftskepp (Hindenburg) tog eld vid landningen i USA har man inte använt dessa i flygtrafik. Att luftskeppet kunde börja brinna beror på att de var fyllda med gasen väte, vilken är explosiv. Idag används luftskepp mest för reklam, men nu är de fyllda med gasen helium. Den gasen kan inte brinna.

Luftballong
Lyftkraften hos en luftballong kommer från en gas som är lättare än den omgivande luften, oftast varmluft, vätgas eller helium.
En varmluftsballong är fylld med som värmts till 100 grader Celsius. Den är värmd med en brännare, vanligen med propan som bränsle och med en effekt av några tusen kW. Flyghöjden hos en varmluftsballong regleras med temperaturen.
Gasballonger är vanligen fyllda med vätgas eller helium och för att reglera flyghöjden släpps gas ut. Man kan också göra sig av med ballast som består av vatten eller sand. Gasballonger är öppna nedtill för att gsen ska kunna expandera då ballongen stiger

Flygplan
En flygkropp bärs upp av vingar som alstrar lyftkraft. Utformningen av ett flygplan ser olika ut beroende på vilket ändamål planet ska fylla och vilka egenskaper som önskas. Avgörande för utformningen är vid vilken fart man önskar flyga. En lång smal vinge är optimal vid låga farter. När farten börjar närma sig ljudfarten börjar luften uppföra sig annorlunda, luftmotståndet ökar kraftigt och man får stabilitetsstörningar. Det optimala är då att ge vingen en pilform och att göra kroppen slank. Om farterna är högre än ljudets måste vingen göras kortare och bredare och med en stor svepning av framkanten

Helikopter
En helikopters lyft- och framdrivningskraft alstras av en eller flera motordrivna horisontella rotorer som består av två eller flera rotorblad. Hos enmotoriga helikoptrar balanseras vridmomentet hos rotorn av en stjärtrotor.

Helikpotern kan, till skillnad från andra flygfakoster, stå stilla i luften (hovra) samt flyga bakåt och åt sidorna

Källa: http://ne.se.persefone.his.se/

Snö är gott att äta!!!!

I förra veckan kom min lilla tjej som är fem år hem från dagis och sa att de hade pratat om snö och att snö var smutsigt. Hon pratade om att en del barn på förskolan åt snö för att det var gott och is är ännu godare att slicka på. Hon frågade mig om inte det var farligt att äta snö? Som mamma skulle jag förklara för henne att snö är smutsigt och att det inte är bra att äta detta. Hon spann vidare och ville ta in lite snö i ett glas för att visa att det inte finns smuts i. Jag tänkte att detta är ofarligt och bara bra för då kan jag visa konkret att det finns smuts i snön. Hon fick hämta snö ute som vi sedan stoppade i ett glas. Snön fick smälta och detta som otur visade att det fanns ingen som hells partikel i snön och vattnet i glaset var rent. Detta fick jag höra många gånger på dagen och även förskolepersonalen och jag hade ingen bra ursäkt för att inte äta snö. Till er alla tänk på att prova först!

Väger luft? - Experiment på förskolan

Idag har jag varit på förskolan och genomfört experimentet väger luft? En annan student var med och observerade.
Jag började med att fråga de fem barnen (4-5 åringar) om luft väger något.En pojke sa att nej det väger ingenting. En annan pojke sa att luft väger tusen miljoner miljarder. En flicka visade med händerna att luft väger så här lite (ca 20 cm mellan fingrarna), en annan flicka gjorde likadant, men visade lite mindre med fingrarna. Det femte barnet sa att luft väger 4 plus 5!
Jag tog fram vår våg som vi gjort av en blompinne och frågade barnen vad de trodde skulle hända när jag hängde två tomma ballonger. "Det blir tungt" sa en av flickorna. Vi hängde på ballongerna och de fick se att pinnen var rak, det vill säga ballongerna vägde lika mycket. Jag frågade vidare vad de trodde skulle hända om vi blåste upp en av ballongerna. Samma flicka svarade då att "Det blir tungare för ballongen blir större". Vi testade och barnen fick se att vågen tippade över, men det var svårt att se skillnaden. Vi tog då en annan ballong och blåste upp den lite mer och hängde på den istället och nu tippade vågen över mer. Jag frågade hur det kom sig och ett av barnen sa att det var för att det var luft i ballongen. Pojken som inte trodde att luft vägde något suckade och insåg att luft faktiskt väger. Efter experimentet fick barnen i uppdrag att måla vad som hände med vågen. En av flickorna blompinnen så att den lutade medan de andra barnen fokuserade på att måla en jättestor ballong och en liten ballong.

Experimentet väger luft på skolan

Idag utförde jag och Lina experimentet om luft väger i skolan eftersom vi är på samma ställe valde vi att göra det tillsammans. Vi började med att fråga eleverna om de kom ihåg vad det var vi frågade om förra gången vi var där. De kom direkt ihåg det och vi ställde frågan igen, väger luft någonting? De svarade fortfarande nej, förutom en av eleverna. Han hade gått hem efter intervjun och kollat upp mer om det, då konstaterade han att luft faktiskt väger trots att han inte trodde det först. Det skapade ett intresse hos honom att han ville veta mer innan vi kom tillbaka och visade experimentet som vi sa att vi skulle komma och göra.

Vi började visa experimentet med att två ballonger som inte var uppblåsta vägde lika mycket. Sen bytte vi ut den ena ballongen till en uppblåst ballong och det visade sig att den vägde mer. De konstaterade att den vägde mer eftersom det var mer luft i den. Det som var mest underligt var att det var en större skillnad den här gången, att den uppblåsta ballongen vägde över mer den här gången än när Carina gjorde i skolan och experimentet utfördes på en utav förskolorna. Vet inte hur detta kunde hända men antagligen har kanske tejpen på våran "våg" börjar lossna där snöret sitter eller nått åt det hållet. Ska bli intressant att se/höra hur det går på nästa förskola.

Experimentet gick i alla fall bra och eleverna förstod nu att luft väger lite när de fick se att den uppblåsta ballongen vägde mer än den icke uppblåsta.

Något vi kom på efter idag hade varit att vi kunde tagit kort på alla tillfällen för att se skillnaden, på hur experimentet såg ut vid de olika tillfällena. Men det är klar att man ska komma på det för sent, när allt redan är färdigt.

Vi är i alla fall nöjda med vårt genomförande.

Vinndkraftverk

På Wikipedia kunde jag hitta lite information om vindkraftverk. Vindkraftverk är en maskinkonstruktion som omvandlar kinetisk energi ur vinden till elekricitet och betecknas som en producent av så kallad förnybar energi. Ett vindkraftverk med en bra rotorverkningsgrad kan utvinna upp till maximalt cirka 50 procent av den energi som finns i vinden. Den teoretiska gränsen för utvunnen energi är knappt 60 procent ( Bets lag). Vindkraftverets enda energitillförsel utgörs av vinden och kan därför inte utnyttja lagrad energi, vilket gör att det måste stöttas av andra typer av lagringssystem för att kunna fungera som en del i ett större elförsörjningssystem. I Sverige utnyttjas lagrad förnybar energi i främst vattenkraftverkens vattenmagasin som ger möjlighet till en kontinuerlig energiutvinning, som också enkelt kan styras efter dagsaktuellt el- energibehov, oberoende av vädret föruttsatt att tillräckliga volymer regn och smältvatten har lagrats upp över året. Med ny teknik finns den teoretiska möjligheten att i en framtid kunna lagra utvunnen vindkraftenergi i batterier och produktion ev exempelvis vätgas för att jämna ut skillnader mellan perioder med hög vindhastighet och perioder med låg eller under den vindhastighet som krävs för att kraftverket ska kunna leverera el- energi. Även perioder med hög vindhastighet påverkar utvinningen över tiden då kraftverket måste stoppas ur hållfasthetssynpunkt för rotor och rotorblad.

Hur mycket är ljudnivån på ett vindkraftverk?

Normal samtalston är cirka 60-65 decibel och man brukar jämföra ljudnivån från ett vindkraftverk med ljudet från ett modernt kylskåp. Som exempel kan nämnas att vindsus i växtlighet och runt byggnader kan ge ljudnivåer på 50-55 decibel, särskilt då bostaden ofta omges av större träd i de lantliga miljöer där vindkraftverk uppförs.

http://www.vattenfall.se/www/vfse/vf se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/571935frxgo/index.jsp#faq 8

Vad är det som bestämmer hur vindkraftverken skall placeras?

När flera vindkraftverk placeras nära varandra kommer de som står främst i vindriktningen att ge lä åt de bakomvarande, vilket kallas vakeffekt. För att minimera vakeffekten placeras vindkraftverken med ett inebördes avstånd av minst fem rotordiametrar, det vill säga cirka 500 meter. Mindre grupper placeras ofta på rad, vinkelrätt mot den vanligaste vindriktningen. I skog placeras verken så att den naturliga topografin nyttjas, befintliga vägar används i möjligaste mån och så att påverkan på skogsbruket minimeras. Vid uppförandet av vindkraftverken behövs en öppen yta på cirka 25 x 40 meter kring varje vindkraftverk för lyftkranen och montagearbetena.

http://www.vattenfall.se/www/vfse/vfse/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe

/521124omxvi/571935frxgo/571935frxgo/index.jsp#faq 3

Luftvärmepump.

En luftvärmepump tar sin energi från den kringliggande luften utanför huset. Den använder en eller flera fläktar som värmer opp ett köldmedium. Detta köldmedium som har värts upp överför värmen till husets vattenburna värmesystem.

http://www.energiportalen.se/luft-luftvaermepump-25776.asp

Handledning 11/3

Idag var det dags för handledning igen och vi har äntligen förstått vad de går ut på...

Stellan pratade med oss om luft och vilka som uttnyttjar luften och vilka som kan göra det. Vi höll oss till en början inom djurvärlden och kom fram till att det är fåglar, insekter, fladdermöss som idag flyger. Flygödlor, som idag är utdöda, nämndes också.

Vi berörde att för att kunna flyga måste man väga lite. Fåglar kan flyga för att de har fjädrar som är ett lätt material, fjädrarna är också skapade med speciella anordningar som gör att de hakar i varandra vilket då gör att de kan flyga. De flesta fåglar är också väldigt lätta, bland annat för att de inte har tänder, näbbarna är av keratin (=väger lite) och benen är ihåliga, de har stöttor som går kors och tvärs i benen. När vi pratade om insekter berörde vi bin och getingar vilka har två vingar, likaså fjärilar och flugor. Skalbaggar har en hård yta samt täckvingar och flygvingar. Fladdermössens vingar är som utspända fingrar och mellan dem finns tunn hud, så kallad flyghud. Man vet att flygödlor kunde ha 8-9 meter i vingspann, det r ganska otroligt att så stora djur kunde flyga!

Vi pratade också om att de flesta rovfåglar flyger när det är uppströmmar och att det går åt mycket energi för dem att ryttla. Flygekorrar kan inte flyga "vanligt", de kan bara glidflyga. Det finns också vissa grodor som kan glidflyga. En del ormar kan platta till sig för att glidflyga mellan träden.

Diskussionen kom sedan in på pollinering och vi höll oss inom området vindpollinering eftersom luft är vårat ämne. Björk, hassel, al, sädesslagen och gräs är exempel på växter som vindpollineras.

Frö och fröspridning, där finns det som Stellan kallade det långdistansare och kortdistansare. Exempel på långdistansare, det vill säga där frön kan ta sig en längra sträcka med hjälp av vinden, är popplar, vide, sälg och kaveldun. Kortdistansare, vilket innebär att frön inte sprids någon längre sträcka, är björk, lönn, lind, ekollon och hästkastanj.

Sporspridning berördes lite grann och svampar är så kallade sporspridare.

Vi fick också en tankeställare kring varför spindlar var bland de första djuren som hittades på ön Surtsey utanför Island. Hur har de tagit sig dit? Spindeltråden som de vävt har fångats upp av vinden och med hjälp av den har de alltså hamnat där, spindlar kan på så vis ta sig en längre sträcka.

Till sist berörde vi att det är vinden som orsakar sandstormar, sandflykt, sanddynor och vågor.

Densitet

Enligt Nationalencyklopedin är densitet en fysikalisk term som anger massan per volym för ett ämne, det vill säga att det talar om hur lätt eller tungt ett ämne är. Densiteten är beroende av temperatur och tryck. Luft har vid temperaturen 0 grader Celsius och trycket 1 atm densiteten 1,293 kilo per kubikmeter (http://www.ne.se/persefone.his.se/lang/densitet). Densiteten avtar med ökande höjd, vid fem kilometers höjdökning till exempel halveras den. 4o km över havsytanåterfinns bara 1 procent av all luft (http://www.ne.se/persefone.his.se/lang/luft).

Väger Luft

I dag har jag varit tillbaka på skolan för att visa eleverna om luft väger något? När jag var där och intervjuade eleverna var alla enade om att luft väger ingenting. I dag när vi gjorde exprimentet visade jag eleverna att luft väger genom att vi hade en blomsterpinne där en uppblåst ballong hängde i ena delen av pinnen och en ouppblåst ballong i andra änden. Detta expriment visade konkret att luft vägde och eleverna var också med på att luft väger. Den ena eleven påpekade att han ville prova att väga ballongerna på en våg som fanns i skolan och vi provade detta. Det fanns en våg som bestod av två behållare. När vi vägde ballongerna visade det sig att den ballong som var luft i vägde mer än den som inte fanns luft i. Vi provade även att väga olika stora uppblåsta ballonger. Detta sätt med att väga ballongerna var faktiskt lättare att göra än med pinnen ansåg vi. Detta för att vi hade provat exprimentet flera gånger i förväg och misslyckades med att pinnen skulle väga över.

När eleverna sedan skulle rita detta så ritade de att pinnen var rak fast det hängde en stor ballong med luft i och en utan. Alla utom en elev ritade lika dant på teckningen så jag ställde frågan då:
- Hur såg det ut? Var pinnen rak? och så vidare.
Eleverna påpekade då att så var det inte och ritade en ny teckning där pinnen lutade.

Experimentet väger luft på förskolan

Idag gjorde Carina uppgifter i skolan och jag observerade henne. Vi tog vägen förbi förskolan sen också när vi ändå var där och gjorde vårt experiment med några utav barnen. Vi valde inte ut några barn innan utan det blev ett slumpmässigt val.

Vi samlade barnen och frågade om de trodde att luft vägde någonting?
Alla barnen var enade om att den inte gjorde det utan att luften bara åker bort, blåser iväg, flyger omkring.

Efter barnens diskussioner visade vi vårt experiment med ballongerna för att visa om luft väger något. När barnen fick se att den uppblåsta ballongen tippade över mer än den som inte var uppblåst sa de att den uppblåsta var tyngre och det var mycket mer luft i den. Mycket luft väger mer sa dem.

För att göra det ännu tydligare för barnen hade de kunnat få beskriva händelsen via att få måla en bild på experimentet. Det väljer vi därför att föra vidare till vår gruppkamrat att hon får göra på sin valda förskola. För att se om barnen lättare kan förknippa detta när man kommer tillbaka på återbesöket.

/Sandra och Carina

Luft - Skola och förskola

Detta är de mål som vi tänkt fokusera på till vår lektion om luft väger någonting.

Skolan
Lpo94 - känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom det naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena

Kursplan för naturorienterade ämnen - kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet

Konkret mål - Eleverna ska få kunskap om att luft väger någonting genom vårt valda experiment

Utifrån vårt valda tema luft har vi valt att undersöka mer om luft väger någonting. Utifrån det har vi valt ett experiment för att visa för eleverna om luft väger. Det går ut på att vi har en vanlig blompinne och i varje ände placerar vi en ballong. Först är ballongerna inte uppblåsta och väger då inget, lika mycket. Sen blåser vi upp en för att se om det väger och det ska bli svaret att den uppblåsta ballongen väger mer än den som inte är uppblåst. När vi pratat om experimentet tänkte vi att eleverna själva ska få förklara vad som hände och varför det hände genom att rita och skriva.


Förskolan
Vi gör samma experiment här för att visa barnen. Och låter även dem bara rita vad som hände med ballongerna. När experimentet får de ställa frågor och vi kan ställa frågor till barnen, exempelvis; varför tror ni detta händer så med ballongerna?

Lpfö98 - utvecklar förståelse för sin egen delaktighet (...) för enkla naturvetenskapliga fenomen (...)

Konkret mål - barnen ska få en förståelse för att luft väger någonting


Nu gäller det bara att se om detta fungerar, men det hoppas vi på.

Sandra, Carina, Lina

Luft

Vi har idag suttit och arbetat med vår concept cartoon och diskuterat mycket kring både ämnesteorin och ämnesdidaktiken. Vi fastnade lite extra på begreppet densitet och hur vi ska förklara detta för eleverna/barnen. Vi kommer att komma med en del frågor till nästa handledning.
Vi har också funderat mycket kring upplägget förskola/skola. Ska vi använda oss av en concept cartoon förskolan också?
Diskussionerna och frågorna har varit många då vi känner att instruktioner i PM är "luddiga".

Enligt aftonbladet.se förändras inte luftens densitet speciellt mycket. Densitetet påverkas av dels av lufttryck och dels av temperatur. När det är lågtryck är det tunnare luft vilket innebär lägre densitet, men detta kompenseras av att luften i lågtryck är kallare och kall luft har högre densitet. När solen värmer upp luften rör sig molekylerna snabbare och gasen utvidgas, luften blir alltså tunnare och lägre densitet. En solig vinterdag kan det alltså vara både högtryck och kall luft, vilket ger luften en högre densitet.

Carina, Lina, Sandra

Seminarie - Mål, bedömning och utvärdering

Seminariet var från första början svävande kring vad vi skulle prata om. Det blev så för att vi kände att instruktionerna till seminariet var otydliga.

Vi började med att diskuterade runt summativ och formativ bedömning och vad dessa innebär för oss lärare i tidiga åldrar. På vilken sätt används summativ bedömning i förskolan/ lågstadiet? Utifrån våra erfarenheter kom vi fram till att summativ bedömning kan vara förberedande till ett utvecklingssamtal samt de skriftliga omdömena. Andersson (2008) skriver att formativ bedömning/utvärdering ger vägledning till hur fortsatt undervisning ska formas. Vi själva anser att den formativa bedömningen påverkar elevers kunskapsutveckling och lärares undervisning ömsesidigt.

På vilket sätt ska man som lärare arbeta och eventuellt förbättra den formativa bedömningen i verksamheten? Det är svårt att ta en direkt ställning som studenter, anser vi. Det känns att erfarenheter i klassrummet blir i första hand utgångspunkter till bedömningsarbetet och tankar runt förbättring. Vi pratade om att metoden som en lärare kan knyta an till formativ bedömning är att arbeta med t.ex. portfolio då progression i elevers kunskapsutveckling dokumenteras samt elevers egen lärandet synliggörs. Vi pratade om hur en lärares dokumentation ska se ut för att den formativa bedömningen fyller sin funktion. Här insåg vi vikten att elevperspektivet på innehåll/inlärning måste iakttas samt att undervisningen anpassas till elevers strategier till att erövra ny kunskap.

En annan reflektion som vi fick under förmiddagens föreläsningar behandlade ovan beskriven problematik. Vi insåg här hur samarbetet mellan förskola och skola kan ske med att bryta ner de övergripande målen till den aktuella årskursen samt hur en kontinuerlig progression i måluppfyllelse kan synliggöras för alla lärare på vägen.

I sammanhanget diskuterade vi även om åtgärdsprogram och IUP i anknytning till hur målen ska uppnås hos alla elever och hur bedömningen påverkar arbete med dessa.

Lina, Carina, Sandra