Intervju med elever - väger luft något?

Jag var igår på fältstudieskolan och frågade några elever där om luft vägde något? Svaren som jag fick var bland annat att luft inte väger något utan det är bara luft, att luft är en ånga som stiger, luft är ingenting bara lite vind. En tjej var tveksam först och sa att luft inte vägde något, men sen börja hon hålla andan och jag frågade då igen om luft väger något? och då svara hon att ja det väger, för man andas med luften. Intressanta tankar de hade. Jag förklarade också att jag kommer tillbaka och pratar mer och ska visa ett experiment för dem för att se om luft väger. Jag sa till dem att jag heller inte vet om det väger eller inte utan att jag måste ta reda på det. Ska bli kul att utföra experimentet och se vad de då säger.

Undervisning-etik-samhälle

Vi diskuterade de tre aspekterna i den naturvetenskapliga undervisningen:
Naturvetenskap
Naturestetik
Naturetik

Våra diskussioner baserades på föreläsningen och litteraturen. Vi behandlade också etiken inom våra valda ämnen som är luft och ljus. När det gäller luft pratade vi om den estetiska aspekten och hur vinden känns mot kinden. Om vinden inte fanns skulle vi inte kunna känna den, om den exempelvis är kall eller varm. Ur det etiska perspektivet diskuterade vi kring vad som skulle hända om vinden inte fanns, en fråga som skulle kunna diskuteras i klassrummet.

Vidare diskuterade vi kring handikapp och samhällets syn på det, något som också Ginner och Mattsson (1996) belyser. Med eleverna skulle man kunna diksutera hur ett handikapp kan påverkan människan samt på vilket sätt Sverige satsar på handikappade. Vi diskuterade också att vi tycker det vore bra om eleverna till exempel kunde besöka ställen som tillverkar hjälpmedel. Eleverna skulle då på ett mer konkret sätt få se vad som finns för att hjälpa handikappade. En fråga vi funderade på är vad barn anser är handikapp. Tycker/tror de att synfel är ett handikapp? Är man handikappad om man sitter i rullstol etc? Vi tror att deras uppfattningar beror på vad ed har för erfarenhet kring olika handikapp

Vi sunddade också vid tekniken kring minuten/bankomatkort och att barn ofta tror att det bara är att använda kortet, att det alltid finna pengar på det. Ett besök på banken vore kanske en god idé där de får information kring hur de arbetar och hur korten fungerar. Vi nämnde också att utvecklingen kommit långt inom kortområdet, för inte så längesedan vågade vi knappt använda korten utan hade kontanter, men idag är det inte många som inte använder kort.

När läraren diskuterar globala miljöfrågor menar Andersson (2008) att den etiska aspekten kan tillämpas. Det kan handla om att man jämför Sverige med något annat land och att man då diskuterar fördelar och nackdelar med hur framvästen inom industrin på verkar miljön.

Carina, Sandra, Lina

Barn är härliga!

I går var jag på vfu och frågade barnen där om de vet om luft väger något? En av tjejerna som var med påpekade att hon hade sett på bollibompa att det fanns molekyler i luften som tog emot föremål om det faller. Hon visade mig ett experiment om man släpper ett papper så tar molekylerna emot pappret och det är därför pappret faller så sakta mot vad en penna gör. Jag fick en härlig känsla när hon diskuterade detta med mig och fick en funderare att vad barn kan igentligen. Hon går i årskurs ett och kan redan detta. Vi hade en givande diskussion om detta och jag ställde många frågor till henne som fick henne att fundera. Jag påpekade också att jag skall komma tillbaka och visa om luft väger något. Alla barn som var med i diskussionen var också aktiva med att försöka förklara för mig att luften kommer från bladen på träden och att detta var faktiskt sant. Jag måste bara säga att barn är härliga och om man som vuxen lyssnar på barnen så har de inte så fel om deras omvärld.

Handledning 22/2

I dag på handledningen med Krister diskuterade vi om vårt ämne luft. Vi hade valt att fokusera på vad är moln. Krister påpekade att moln hör mer till vatten än till luft och tyckte att vi skulle ändra oss och välja något annat. Vi fick flera exempel av honom som vi kunde utgå från om vi ville som väger luft något? varm och kall luft, vad är luft? och så vidare. Han pratade även om luft i rörelse och hur vi kunde visa och prata om detta med eleverna. Genom hans experiment tänkte vi om och kommer därför att fokusera på om luft väger något? Genom Kristers handledning fick vi också tips om experiment vi skulle kunna utföra i skolan och vi har valt att visa eleverna om luft väger något genom att visa ett experiment med ballonger.

Väder och vind

När man pratar om väder tänker man nog mest på sol, regn, snö och så vidare. Inom väder tillkommer bland annat moln, men innebär även luftens fysiska egenskaper som till exempel fuktighet, tryck, temperatur och vindens rörelse (Nationalencyklopedin).

Vinden är olika kraftig som jag nämnt tidigare och orsaken till dess tryckskillnader är temperaturskillnaderna som vi har (Nationalencyklopedin).

Varmluft/kalluft

Enligt 118100.se är det mer syre i kall luft än i varm luft och kall luft tar mindre plats än varm luft.

Varm luft har större rörelseenergi vilket gör att avståndet mellan molekylerna är större. Detta gör att en mängd varm luft väger mindre än samma mängd kall luft. Eftersom den varma luften väger mindre än omgivande luft kommer denna att stiga uppåt (fy.chalmers.se)

Vinden orsakar snödrivor

Synen som var när man vaknade på lördagsmorgonen.
Massa snö och drivor överallt så långt ögat kan nå.

Andning

Kroppen behöver syret som finns i luften och det får vi genom att andas med våra båda lungor. Lungorna lämnar syre till blodet som pumpas runt i kroppen och för ut syret till kroppens olika delar. På tillbakavägen tar blodet med sig koldioxid och lämnar det till lungorna som skickar ut det med utandningsluften. (Barnens stora lexikon, Bonnier Carlsen Bokförlag AB 2005) .

Nationalencyklopedin definierar andning som respiration, vilket är en term som avser yttre andning och menar med det en transport av syrgas in i och koldioxid ut ur ett djur via ett andningsorgan eller genom huden. Vidare beskriver de inre andning som cellandning vilket sker i organismers celler. Andning har sedan mycket länge förknippats med själva livet (http://ne.se.persefone.his.se/lang/andning).

Ett andetag innehåller cirka en halvliter luft och var tar cirka 12 andetag per minut eller 20 000 andetag per dygn. Vi människor kan överleva mer än en månad utan mat, upp till tio dagar utan vatten, men endast 4-5 minuter utan att andas (http://www.sli.se)

Kolla vind

För att kolla med barn/elever om det är någon vind utomhus, när man pratat om det, kan man bland annat med hjälp av ett vindspel eller en drake kolla detta. För att det ska fungera måste det dock vinda/blåsa en del, speciellt om man ska få upp draken i luften. Men du som lärare kan kanske välja en dag då det inte är någon vind och en dag när det är mer vind för att de ska se skillnaden, om vindspelet spelar eller man får upp draken högt i skyn.

Något lätt att göra kan också vara att med ett lätt föremål från naturen att exempelvis släppa ett grässtrå eller ett löv i luften och se om det blåser iväg eller inte.

Vind och lufttryck

I boken "Rut och Knut tittar ut på väder" (Danielsson, Ollmark, Wirsén och Wänblad, 2003) skriver de om bland annat vindar. I luften runt omkring oss finns tät luft som innehåller massa partiklar och tunn luft som då inte innehåller alls många partiklar. Det är när den täta luften drar sig mot den tunna luften som det uppstår vindar. Vindar finns av olika slag och styrka; svag vind, måttlig vind, frisk vind, hård vind, storm och upp till orkan.

Luften kan också benämnas som smhi gör, att luften har högt tryck och lågt tryck och det är när dessa möts som det bildas vindar. Det är just skillnaden i lufttrycket som gör att de rör på sig och blandar sig med varandra. Lufttrycket påverkas av dels solens strålning och jordens rotation.

Vad innehåller luft?

Enligt SMHI består luft av cirka 21% syre och 78% kväve. I Barnens stora lexikon (Bonnier Carlsen Bokförlag AB 2005) får vi också veta att resterande del av luften bstår av ädelgaser, koldioxid och vattenånga. Vidare förklarar de (i Barnens stora lexikon) att luften också behåller en del av värmen från solen samt att det i i luften bildas moln som ger regn och snö.

Luft

Väger luft?
Enligt SMHI mäter man luftfuktigheten i luft. Varm luft är lättare än kall luft. SMHI skriver att den relativa luftfuktigheten är ofta hög på vintern och oftast lägre på sommardagarna då luften kan innehålla mycket mer vatten än på vintern. Den absoluta fuktigheten är låg på vintern och hög på sommaren. Ju torrare luften är desto lägre blir daggpunkten.

Handledning - Didaktik

Idag hade vi handledning med Johan. Vi spekulerade då kring vad vi kan fördjupa oss i kring vårt tema luft.
Det vi kom fram till var att vi kan skriva om:

Lina kollar upp mest om:
Vad innehåller luft?
Luftens rörelse/cirkulation med varm- och kallluft
Våran andning

Carina kollar upp mest om:
Luften som massa; väger luft någonting? Tar det plats?

Sandra kollar upp mest om:
Väder; tryck och temperatur, vinden och dess styrka

Alla kollar vi upp fakta kring luftens innebörd i fotosyntesen då den kommer in på alla de övriga delarna vi ska fokusera på.

Tema luft.

När vi först spekulerade om vad vi ville göra till vår examinations uppgift kom vi fram till att vi ville använda oss av temat luft.Vi funderade och kom på att moln är något intressant och väcker frågor som vad är moln? hur bildas moln?

Vi tror heller inte att eleverna och barnen har funderat på och vet vad moln är. Vår concept cartoon till barnen och eleverna kommer att bestå av frågan vad är moln?

Vi kan förknippa moln med:

Materia: Moln där luft ingår.

Liv: Utan luft finns det inget liv.

Energi: Det är genom luft som moln bildas och detta bidrar till ett kretslopp där luft och vatten samarbetar.

Teknik: Genom luft kan man få vindkraftverk.

Utgångspunkter i undervisningen

Artikeln “Science Education in Early Childhood Teacher Education: Putting Forward a Case to Enchance Student Teachers’ Confidence and Competence” berör lärarstudenters kunskaper kring naturvetenskap. Artikeln fokuserar på vad lärarna saknar för kunskaper inom det naturvetenskapliga området.

Resultatet visar att lärarstudenters kunskaper är dåliga och att detta påverkar deras sätt att undervisa samt att de inte utgår från elevernas erfarenheter och tidigare kunskaper. Ginner och Mattsson (2009) menar att det är viktigt att lärarna har en teknisk läskunnighet och att de bidrar till att synliggöra tekniken och dess delar. Med detta menar vi att lärare som har dåliga ämneskunskaper inte kan synliggöra tekniken på ett bra sätt eftersom lärarna inte vågar undervisa om sådant de inte kan. De vågar heller inte utgå från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter.

Sjöberg (2005) påpekar att lärarna behöver en grund i inlärnings- och utvecklingspsykologi för att kunna bedöma vilket lärstoff som är lämplig för olika nivåer och hur dessa ska struktureras för att lärandet ska fungera. Vi anser att om lärarna har för dåliga kunskaper inom ämnet kan man inte anpassa undervisningen efter eleverna och det blir då tydligt att ämnesdidaktiken saknas precis som Sjöberg (2005) påpekar. Frågorna vad, hur och varför används då troligen inte eftersom man bara då kör sitt eget race.

Om lärarna har så dåliga kunskaper i tidiga åldrar bidrar det till att eleverna inte får någon direkt grund att stå på och när eleverna kommer upp i de senare åren blir undervisningen mer abstrakt och kan då kännas mycket svår. Detta kan bidra till att intresset för naturvetenskapen försvinner precis som Ginner och Mattsson (2009) påpekar.

Vi kan koppla ihop de två artiklarna genom att de till viss del kompletterar varandra. Den ena diskuterar vad för slags ämneskunskaper lärarna saknar (Garbett, 2003). Den andra artikeln (Yoon och Onchwari, 2006) fokuserar på vad man som lärare kan göra för att engagera eleverna på bästa möjliga sätt. I artikeln av Yoon och Onchawari (2006) visas konkret hur man exempelvis kan visa hur saker blir till och hur det hänger ihop med verkligheten, även Ginner och Mattsson (2009) påpekar att det är ett bra undervisningssätt. Vi tror att eleverna lär sig bäst på detta sätt, det vill säga att det konkretiseras. I Garbetts (2003) artikel kan vi istället se att den konkreta formen av undervisningen blir lidande då läraren själv har dålig ämneskunskap och inte vågar låta eleverna utforska och ställa frågor eftersom då eventuellt inte läraren kan svara på frågan.

Didaktikbegrepp

Vår utgångspunkt för diskussioner var i hur vi själva uppfattar de fyra begreppen ”naturvetenskap, teknik, ämnesdidaktik, ämnesteori”. Diskussioner fördes vidare så att vi försökte hitta kopplingar mellan våra spontana uppfattningar och kurslitteraturen samt föreläsningar.

Naturvetenskap
Vi anser att de flesta människor kan uppfatta naturvetenskap så att man får insikt om naturens lagar som i sin tur hjälper oss att bättre begripa sin omvärld. Naturvetenskaplig undervisning kan därmed uppfattas som att det blir ämnet biologi som får en övergripande inslag. I de tidiga åldrarna vävs naturvetenskap in i undervisningen mer i helheten, till exempel som ett temaarbete, och därmed anser vi skapas motivation, intresse och nyfikenhet hos eleverna, de ser dess meningsfulhet. Med att i de högre åldrarna indelas naturvetenskaplig undervisning till de olika konkreta ämnena så anser vi att elevernas helhetssyn på naturvetenskap försämras, undervisning blir för abstrakt, kopplingar mellan det teoretiska stoftet och elevernas vardagserfarenheter blir för långt ifrån varandra. Vi resonerar över dagens skola som att den naturvetenskapliga undervisningen saknar att bygga på elevernas erfarenheter något som vi anser som oerhört viktigt utgångspunkt.

Vi finner utifrån ett historiskt perspektiv att det förekommer ett gap i den naturvetenskapliga undervisningen i dagens skola. Naturvetenskap i större omfattning diskuteras med eleverna i koppling till stenåldern, bronsåldern etc., men vi anser att senare fokuseras den naturvetenskapliga aspekten mer mot samhället och dess påverkan, de naturvetenskapliga perspektiven förs inte fram i sin helhet.

Teknik
Natur är natur och den påverkar människan och tvärtom, människan påverkan naturen med bl.a. annat att använda sig av teknik. Tekniken är människogjord. ”Teknik är allt det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process” (Ginner & Matson, 1996 s 22). Vi anser att teknik utvecklas i ett snabbt tempo och att eleverna har ofta större tekniska kunskaper än läraren själv har. Vi tror att många människor har en begränsad uppfattning om tekniken. En lärares uppgift blir därmed att synliggöra tekniken i elevernas omvärld.

Ämnesdidaktik
Läraren ska ha ett kontinuerligt didaktisk tänkande och alltid utgå från punkterna: vad, hur, varför, vem? Ämnesbegreppen finns och är alltid centrala för ämnet och det är därför viktigt att eleverna får koll på dem. Annars leder undervisningen ingen vart om eleverna inte får en grundläggande förståelse för begreppen kopplat till ämnet. ”Vi måste känna till vad som är karaktäristiskt för vårt ämnesområde, vi måste veta lite om vad som skiljer det från andra ämnesområden och var det finns likheter. Vi måste därför göra en rad urval i det enorma material som våra ämnen representerar” (Sjöberg, s.35, 2005). Vad, hur, varför, vem?

Ämnesteori
Teoretiska kunskaper inom specifikt ämne som sedan ska anpassas till undervisningen. Läraren måste behärska innehållet på ett sätt som är meningsfullt för eleverna.

Bloggstart

Idag har vi skapat vår blogg och inom en snar framtid kommer vårt första seminarieinlägg.

Grupp Sandra, Lina och Carina